Finansiell analys

Sammanfattning och utblick framåt

Året som gått
Årets resultat: 48 mnkr
Årets resultat uppgår till +47,6 mnkr, d v s ca 2,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det är en försämring med ca 77 mnkr jämfört med resultatet 2013, som var 124,2 mnkr. Jämförelsen är dock missvisande eftersom resultaten båda åren påverkats av jämförelsestörande poster av olika storlekar. Netto påverkades resultatet 2013 med engångsposter om +40 mnkr, och ett rensat resultat uppgick därmed till ca 84 mnkr. 2014 års resultat enligt balanskravsutredningen uppgår till ca 44,8 mnkr, d v s det underliggande resultatet har stort sett halverats jämfört med 2013. Kommunens taxefinansierade verksamheter, Vatten och avlopp (VA) samt Renhållning (RH), redovisas separat och ingår inte i kommunens resultat. Dessa verksamheter balanserar sina resultat inom verksamheten, för VA 2 mnkr och för RH -20,6 mnkr.
Jämfört med reviderad budget ger årets resultat ett överskott om 25,2 mnkr. Budgetavvikelsen kan sammanfattas på följande sätt (mnkr):Some description

Balanskravet klaras
Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunens resultat ska vara minst ett nollresultat. Kommunen lever med god marginal upp till lagens krav 2014.

Det finansiella målet uppfyllt
Kommunens finansiella mål för den skattefinansierade verksamheten är ett årligt ekonomiskt resultat på 40 mnkr. Vid avstämning mot målet korrigeras för jämförelsestörande poster och balanskravsutredning. Det rensade resultatet blir då ca 44,8 mnkr.

Skatteintäkter
Prognoserna för skatteunderlagets tillväxt 2014 steg från fullmäktiges budgetbeslut hösten 2013 till våren 2014. Förändringen, +8 mnkr, reviderades in i budgeten under våren 2014, likaså en förbättrad prognos för skatteutjämning och kommunal fastighetsavgift på sammanlagt närmare 10 mnkr. Emellertid sänktes prognoserna i slutet av året, vilket gjorde att utfallet i bokslut (jämfört med den reviderade budgeten) blev – 8,8 mnkr för skatteintäkter – 1,5 mnkr för fastighetsavgift.
Tillväxttakten i skattekraft för 2014 prognostiseras av SKL bli 3,3 procent.

Nämndernas underskott: -12,5 mnkr
Nämnderna redovisar sammantaget underskott jämfört med budget om -12,5 mnkr. Det är något sämre än 2013, då underskottet var -11 mnkr. Utfallet varierar betydligt mellan nämnderna. De största underskotten finns inom socialnämnden (-25,3 mnkr) samt utbildningsstyrelsen (-15 mnkr). Underskotten balanseras till viss del av överskott inom finansieringsnämnden för utbildning (+18,5 mnkr) och kommunstyrelsen (+17,3 mnkr).

Nettokostnaderna har ökat snabbare än skatteintäkterna
Verksamhetens nettokostnader, rensat för jämförelsestörande poster, steg under 2014 med 5,9 procent. Intäkterna från skatter och utjämning steg i hälften jämfört med detta, ca 2,9 procent, något som bidragit till det försämrade resultatet.

Befolkningstillväxten fortsätter
Invånarantalet i Värmdö kommun fortsätter att växa och ökade under 2014 med 757 personer till 40 541 invånare, det är den största ökningen sedan 2007. Med en folkökning på cirka 1,9 procent under 2014 placerar sig Värmdö kommun på plats sex av Stockholms läns kommuner med högst tillväxttakt.

Hög investeringstakt 2014 – ökad låneskuld
Kommunens investeringsvolym ökade under 2014 efter en låg nivå 2013. År 2014 investerade kommunen för 269 mnkr, drygt 40 procent högre än 2013. Övriga koncernen har investerat i 35 mnkr under året, främst VärmdöBostäder men även Värmdö Hamnar. Låneskulden uppgår i bokslut 2014 till 1 512 mnkr, en ökning med 74 mnkr jämfört med 2013. Skuldsättningen är fortfarande hög och medför att en betydande del, ca 35,9 mnkr, av kommunens skatteintäkter går till att betala räntor. Räntekostnaderna för de långfristiga lånen har minskat med ca 5,5 mnkr trots att låneskulden ökat jämfört med 2013. Det allmänna ränteläget är just nu lågt men det finns en betydande ränterisk framöver.

Soliditeten oförändrad
Kommunens soliditet 2014 är oförändrad jämfört med 2013 och uppgår till 27 procent. Värmdös soliditet ska dock jämföras med rikets genomsnitt som 2013 var 50 procent, d v s avsevärt högre än Värmdös.

Utblick framåt
Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Samtidigt har dock arbetskraften ökat, vilket inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den svaga produktivitetsutvecklingen i landet de senaste åren talar för att det kommer att ta tid innan arbetslösheten sjunker markant. Emellertid håller vissa bedömare för troligt att den ändå successivt kommer att minska till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över 2 procent 2015 och omkring 1,5 procent därefter.
År 2014 reformerades skatteutjämningssystemet. Effekten på Värmdös ekonomi av förändringen är positiv, ett tillskott om 15 mnkr 2014. 2015 beräknas reformen ge ytterligare 6,8 mnkr. Reformen slår igenom lite även 2016 och 2017-2018. 2018 får reformen fullt genomslag, sammanlagt handlar det om 25 mnkr.
Det demografiska trycket i kommunen har varit ganska måttligt under några års tid. Detta har haft en återhållande effekt på kostnadsutvecklingen, vi kommer att se betydligt större volymökningar inom några år. De demografiska behoven växlas upp jämfört med det historiska genomsnittet. Exempelvis kommer antalet gymnasieelever återigen att öka efter flera års minskning.
Under flera år har några nämnder i Värmdö kommun visat relativt kraftiga underskott jämfört med budget. Det är av central betydelse att dessa nämnder kommer till rätta med obalanserna, bl a för att kommunen ska kunna klara de kostnadsökningar som volymökningarna innebär.
De investeringar Värmdö kommun genomfört under årens lopp har i stor utsträckning finansierats med lån. I dag har kommunen en låneskuld på ca 1,5 miljard kr, väsentligt mer än kommungenomsnittet. På sikt innebär det ett betydande risktagande. Mot denna bakgrund har kommunstyrelsen gett uppdrag med siktet inställt på att frigöra kapital, såsom t ex försäljning av fastigheter.
En viktig fråga för Värmdö är VA-ekonomin kopplad till den ambitiösa utbyggnaden i kommunen. Det krävs starkt fokus på resultatutvecklingen på både kort och lång sikt. Utbyggnadstakten väntas bli fortsatt hög i framtiden.

Some descriptionFinansiell analys

Modell för finansiell analys
Den finansiella analysen grundar sig på den så kallade RK-modellen. Den utgår ifrån fyra finansiella aspekter: resultat, kapacitet, kontroll och risk.
Syftet är att identifiera finansiella möjligheter och problem samt att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal.

Resultat och kapacitet
Resultatperspektivet visar vilken balans som finns mellan löpande intäkter och kostnader under året och över tiden. Här analyseras och förklaras bland annat årets resultat och dess orsaker samt investeringsutvecklingen.
I kapacitetsperspektivet analyseras kommunens finansiella situation i ett längre perspektiv, exempelvis soliditetsutveckling och skuldsättning.

Some descriptionPositivt resultat 2014
Kommunen
Kommunens resultat, 47,6 mnkr, innebär en återgång till resultatnivåerna 2010-2011. 2014 års resultat har inte påverkats av jämförelsestörande poster i lika hög grad som 2012-2013. Enligt balanskravsutredningen uppvisar kommunen ett resultat på 44,8 mnkr 2014.

Koncernen
Koncernens resultat uppgick 2014 till +57,9 mnkr, vilket är lägre än 2012 och 2013, även rensat för jämförelsestörande poster. Skillnaden mellan kommunens och koncernens resultat är marginell, då kommunens dotterbolag redovisar i sammanhanget blygsamma resultat: VärmdöBostäder AB +4,6 mnkr, Gustavsbergsbadet -0,1 mnkr, Värmdö Hamnar AB +1,9 mnkr och Gustavsbergs Porslinsmuseum AB 0 mnkr.Kommunen bildade i slutet av 2013 en aktiebolagsrättslig koncern med Kommunhuset i Värmdö AB, ett dotterbolag till kommunen som i sin tur äger dessa dotterbolag. Det sammantagna resultatet för de bolag som ingår i koncernen blev 2014 +9,8 mnkr. Stavsnäs Vinterhamn AB förvärvades under året av Värmdö Hamnar AB och redovisade ett resultat om +0,3 mnkr. Mer information om den nya bolagskonstruktionen återfinns i avsnittet om koncernen Värmdö kommun. Till bilden av bolagens resultat hör dock att kommunen under året tillfört Gustavsbergsbadet och Gustavsbergs Porslinsmuseum driftbidrag om 9,8 mnkr respektive 3,1 mnkr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Some descriptionSkatte- och nettokostnadsutveckling
En bidragande orsak till det försämrade resultatet 2014 exkl jämförelsestörande poster är att ökningstakten för skatteintäkter och skatteutjämning (2,9 procent) var ungefär hälften så hög som kommunens nettokostnadsutveckling (5,9 procent).
Lönekostnaderna, som utgör den i särklass största delen av kostnaderna, har stigit med ca 4,1 procent, vilket är dubbla ökningstakten jämfört med 2013. Inflationen har enligt SCB:s beräkningar varit – 0,2procent 2014.

 

 

 

 

 

 

 

Some descriptionBalanskravet uppfyllt
För Sveriges kommuner gäller det s k balanskravet, vilket innebär att kommunernas intäkter varje enskilt år måste överstiga kostnaderna. Uppkomna underskott måste täckas inom tre år. Balanskravsutredningen visar att Värmdö har efterlevt balanskravet 2014 med god marginal.
Kommunens ekonomiska resultat (sista raden på resultaträkningen) är utgångspunkten vid avstämningen av balanskravet. Korrigeringar ska göras, exempelvis för vinster av försäljning av fastigheter, som inte får tillgodogöras balanskravet; 2014 uppgick dessa till 7,1 mnkr för Värmdö. 4,3 mnkr har återförts av den öronmärk­ning avseende strukturåtgärder finansierade med s k AFA-medel som gjordes 2013.

Some descriptionDriftkostnadsandelen vänder uppåt
En viktig förutsättning för en sund ekonomi är att det råder balans mellan löpande kostnader och intäkter. Detta kan bl a mätas genom att se hur stor andel kommunens löpande nettokostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. Det utrymme som finns kvar kan användas för amortering av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande.
År 2014 uppgick driftkostnadsandelen till 97,6 procent, drygt fyra procentenheter högre än 2013.

 

 

Some descriptionInvesteringarna högre än föregående år
Investeringarna i kommunen har ökat under 2014, från en relativt låg nivå 2013. Mer om detta går att läsa i avsnittet Sammanfattning av nämndernas och bolagens investeringar.
Nyckeltalet avskrivningar i relation till nettoinvesteringar visar i vilken utsträckning kommunen ny- eller reinvesterar och om kommunen i längden riskerar kapitalförstöring. Nyckeltalet har sjunkit jämfört med 2013 (en positiv utveckling). Värmdö har under den senaste treårsperioden legat avsevärt under 100 procent, närmare bestämt i genomsnitt 31,7 procent, vilket indikerar att kommunen har byggt upp tillgångar.

Koncernen
2014 uppgick bolagens investeringar till 35,1 mnkr, en ökning jämfört med 2013. VärmdöBostäder har byggt i Västra Mörtnäs och Värmdö Hamnars investeringar avsåg främst pågående planarbete i Stavsnäs vinterhamn.

 

 

 

 

Some descriptionSjälvfinansieringsgraden av investeringar sjunker
Självfinansieringsgraden visar i vilken grad nya investeringar finansieras med egna medel/årets driftintäkter. Ambitionen bör vara att genom egna tillförda medel så långt möjligt finansiera investeringar för att inte behöva ta av sparade pengar eller tvingas låna externt.

Kommunen
VA-utbyggnaden svarar för ca 63 mnkr av investeringarna. Dessa ska finansieras av VA-kollektivet och inte inom ramen för kommunens skattefinansierade verksamhet. Självfinansieringsgraden rensad för dessa uppgår till 61,4 procent.
Kommunkoncernen hade 2014 174 mnkr kvar av driftintäkter när den löpande verksamheten hade finansierats. Det kan jämföras med investeringar på 304 mnkr. Självfinansieringsgraden uppgick därmed till 57 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Some descriptionSoliditeten oförändrad
Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med egna medel och är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Soliditeten påverkas av resultatet och förändringen av tillgångar och skulder.
En hög soliditet indikerar ett gynnsamt utgångsläge och en låg soliditet visar motsatsen. Den årliga förändringen av soliditeten är ofta ett mer intressant mått på kommunens finansiella status. Kommunens investeringar och andelen av dessa som finansieras med egna medel påverkar soliditeten och förbättras om kommunen amorterar på låneskulden.
Kommunens soliditet uppgick 2014 till 27 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2013. Kommunens eget kapital har ökat med 47,6 mnkr medan tillgångarna har ökat med 175 mnkr.
Värmdö kommuns soliditet är dock fortfarande betydligt lägre än rikets genomsnitt, som 2013 var 50 procent. Det beror i första hand på att investeringarna i verksamhetens fastigheter under lång tid huvudsakligen finansierats med lån.
Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas, i enlighet med gällande rekommendationer, inte som skuld i balansräkningen. De rubriceras i stället som en ansvarsförbindelse och påverkar därmed inte formellt soliditeten. Åtagandet är ändå en realitet och kommer att utfalla i pensionsutbetalningar i framtiden. Om ansvarsförbindelsen tas med i beräkningen blir kommunens soliditet 10 procent, att jämföra med det vägda medelvärdet för hela riket år 2013, som är nästan dubbelt så hög, 18 procent.

Koncernen
Koncernens soliditet uppgick till ca 25 procent 2014. Omräknad med samtliga pensionsåtaganden beaktade var den 11 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Some descriptionLåneskulden ökade 2014
Kommunen
Kommunens totala skulder ökade under året med 109 mnkr till 2 273 mnkr. Av detta avser 1 512 mnkr skulder till kreditinstitut, även det en ökning med 74 mnkr. Avsättningarna för pensioner, intjänade fr o m 1998, som också är en form av skuldsättning, ökade med 18 mnkr till 203 mnkr. I diagrammet nedan ingår även ansvarsförbindelsens pensioner och då blir skulden väsentligt högre, totalt 3 044 mnkr, vilket är en ökning jämfört med 2013.
Ökningen av låneskulden exkl. ansvarsförbindelsens pensioner beror på att investeringarna varit högre än 2013 och att de delvis finansierats genom lån.

Koncernen
Den höjda investeringstakten jämfört med 2013 avspeglar sig även i koncernens skuldsättning. Den totala skulden ökade under året med 129 mnkr till 3 113 mnkr, varav långfristiga skulder och avsättningar utgjorde 2 658 mnkr, övriga skulder var kortfristiga.
Av koncernens långfristiga lån vid årsskiftet återfanns 597 mnkr i VärmdöBostäder AB vilket är en ökning med 6 mnkr. Därutöver har Gustavsbergsbadet AB och Värmdö Hamnar AB krediter från Värmdö kommun.
Som framgår av diagrammet nedan har koncernens skuldsättning ökat alla år utom 2013. Skulden inklusive samtliga pensionsåtaganden uppgår till 3 682 mnkr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Some descriptionKommunens intäkter
Kommunens klart största intäktskälla är skatteintäkterna, som år 2014 uppgick dessa till 1 770 mnkr eller 68 procent av de totala intäkterna. En krona på skatten motsvarar ca 100 mnkr. Verksamhetens övriga intäkter, bl a avgifter och ersättningar för olika utförda tjänster, uppgick år 2014 till 645 mnkr eller 25 procent av kommunens sammanlagda intäkter.

 

 

 

Some descriptionKommunalskatten sänktes ytterligare 2014
En kommuns finansiella kapacitet är bl a beroende av dess möjlighet att påverka sina inkomstkällor. Exempelvis ger låg kommunalskatt ett större utrymme att öka skatteinkomsterna än om utdebiteringen är hög.
År 2014 sänktes Värmdös kommunalskatt med ytterligare 17 öre till 19,91 procent av den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Till detta kommer landstingsskatten med oförändrade 12,10. Fyra av länets kommuner hade under året högre kommunalskatt än Värmdö. Skillnaden mot länsgenomsnittet minskade något jämfört med 2013. Den totala utdebiteringen i Värmdö låg 15 öre över rikets genomsnitt.
Möjligheterna att lösa framtida ekonomiska problem genom skattehöjningar är mot denna bakgrund ytterst begränsade. Kommunfullmäktige har i budget för 2015 beslutat om oförändrad skatt. Detta innebär att Värmdös kommunalskatt 2015 är 22 öre lägre än länets högsta.

Risk – kontroll

Riskperspektivet analyserar finansiella risker kommunen kan utsättas för och som kan påverka resultat och kapacitet på kort och lång sikt. Bl a analyseras kassalikviditet, borgensåtaganden samt pensionsskuld.
I kontrollperspektivet åskådliggörs hur finansiella målsättningar och planer följs, här analyseras exempelvis budgetföljsamheten.
God ekonomisk hushållning gör att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Kommunen bör ha en sådan kortsiktig betalningsberedskap att den kan betala löpande utgifter utan besvär.

Some descriptionLikviditet ur ett riskperspektiv
Likviditeten är för närvarande inte någon nyckelfråga i den kommunala ekonomin. Kommunerna har normalt sett inte några svårigheter att skaffa rörelsekapital. Det kan ändå vara motiverat att mäta kassalikviditeten, som är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Vid ett värde på 100 procent täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar.
Kommunens kassalikviditet låg 2014 på en acceptabel nivå, dock något lägre än 2013 och 2012. Rörelsekapitalet i bokslutet 2014 är negativt. I rörelsekapitalet räknas även exploateringsfastigheter med, vilka ökat med 23 mnkr under året, till 107 mnkr. Som regulator avseende likviditeten har kommunen och de kommunägda bolagen ett gemensamt koncernkonto, till vilken kopplats en checkräkningskredit.
I de kortfristiga skulderna ingår poster som endast delvis blir föremål för utbetalning inom den närmaste tiden. Det gäller t ex semesterlöneskulden på 47 mnkr.
För 2014 redovisade koncernen en kassalikviditet på 78 procent, en minskning med nästan -40 mnkr i jämförelse med året innan. Det är främst de korta fordringarna som minskat. Rörelsekapitalet har minskat från föregående år, beroende på att omsättningstillgångarna minskat mer än de korta skulderna.

Some descriptionFinansiella nettotillgångar
Likviditeten bör ses ihop med skuldsidan. Exempelvis innebär en förbättrad likviditet i kombination med sänkt skuldsättning att kommunens finansiella handlingskraft stärks. Ett mått som beskriver detta förhållande är finansiella nettotillgångar (=skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder).
Vid årsskiftet översteg skulderna omsättnings- och finansiella anläggningstillgångar med drygt 1,5 miljarder kr. Det är en avspegling av att stora delar av kommunens investeringar under lång tid lånefinansierats. För koncernen som helhet ser bilden liknande ut.

Ränterisker
Kommunkoncernens låneskuld, som uppgår till 2 120 mnkr, är fördelad på fem olika låneinstitut. Skulden har ökat med ca 83 mkr jämfört med förra årsskiftet. Lån på totalt 1155 mnkr (drygt 50 procent av den totala upplåningen) är placerade hos Kommuninvest.
Snitträntan under 2014 har varit ca 2,5 procent, en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med 2013.
Reporäntan, som för de flesta lån utgör basen för kommunens räntekostnad, sänktes under året från 0,75 procent till 0 procent.
Räntekostnaderna på kommunens långfristiga lån uppgick till 36 mnkr, vilket är ca 5 mnkr lägre än 2013. Koncernens totala räntekostnader uppgick till 52 mnkr, en minskning med ca 5 mnkr. I beloppet ingår även kostnader för att lösa äldre ränteswapar.
En ränteuppgång på en procent motsvarar teoretiskt en resultatpåverkan för koncernen på ca 20 mnkr. Utifrån fastställd finanspolicy, med bl a riktlinjer för fördelning av lån med olika räntebindningstider, använder koncernen derivatinstrument, t ex ränteswapar, i syfte att begränsa riskerna. Därmed begränsas också effekten av en räntehöjning, den blir alltså i verkligheten lägre än de teoretiska 20 mnkr.

Some descriptionBorgensåtaganden
Kommunens borgensåtaganden avser till allra största delen det helägda kommunala bolaget VärmdöBostäder AB. Genom borgen begränsas upplåningskostnaderna genom att dyrare upplåning mot pantbrev undviks.
Kommunens samlade borgensåtaganden för lån har ökat med 30 mnkr under 2014. Ökningen hänger samman med nytt borgensåtagande om 35 mnkr för VärmdöBostäder AB avseende byggnation av bostads-fastigheter i Västra Mörtnäs.
VärmdöBostäder AB uppvisar en stabil ekonomisk utveckling och därvidlag är kommunens ekonomiska risk på kort sikt måttlig. Bolaget betalar en särskild borgensavgift till kommunen i relation till kommunens borgensåtaganden.
Kommunens övriga åtaganden uppgår till 32,5 mnkr och avser till övervägande del borgen till föreningar och föreningsägda bolag. Åtaganden avser Ekvallen Värmdö AB, Gestio Ingarö AB, Möja idrottsförening, Gustavsbergs Tennisklubb samt Gustavsbergs Ryttarsällskap AB. Kommunens resterande förlustansvar för statliga bostadslån avseende småhus är numera marginellt.
Kommunen ingick 2010 en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som är medlemmar har ingått likalydande borgensförbindelser. För 2014 överstiger dock kommunens andel av Kommuninvests totala tillgångar andelen av de totala förpliktelserna, därför ses den finansiella effekten av den solidariska borgen som 0.

Some descriptionPensionsåtagande inklusive särskild löneskatt
Kommunens pensionsåtagande avser s k avtalspension och uppgick 2014 till 822 mnkr. Pensionsåtagandet för tiden före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Det uppgick 2014 till 569 mnkr, därmed ligger 68 procent av kommunens pensionsåtaganden utanför balansräkningen. Under 2014 utbetalades 23,4 mnkr i pensioner.
Sedan 1998 belastar kostnaderna för pensioner kommunens resultat det år pensionerna faktiskt intjänas. Nuvarande avtal innehåller dels en avgiftsbestämd, individuell, del, vars placering arbetstagaren själv råder över, dels en förmånsbestämd del för inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp. Detta åtagande ackumuleras successivt som en avsättning i kommunens balansräkning och ”återlånas” i kommunens verksamhet. Kostnaderna för den förmånsbestämda pensionen stiger relativt snabbt och avsättningen uppgår nu totalt till 203 mnkr.
Ett nytt, helt avgiftsbestämt pensionsavtal gäller från 2014. Detta avtal gäller dock bara för arbetstagare som är födda fr o m 1986, vilket innebär att det kommer att ha en försumbar effekt på kommunens ekonomi de närmaste åren.

Some descriptionBudgetföljsamhet, prognossäkerhet
Resultatet på 48 mnkr är 25 mnkr bättre än budgeterade 22 mnkr (reviderad budget). Nämndernas budgetutfall uppgår sammantaget till ett underskott om -12,5 mnkr, vilket motsvarar ca -0,7 procent av deras nettobudgetomslutning. Detta är något sämre än 2013. Finansförvaltningen svarar för ett överskott om +38 mnkr, vilket bl a beror på att planerade strukturåtgärder, finansierade med AFA-medel, genomförts endast i begränsad omfattning under 2014.
Nämndernas budgetutfall visar stor spridning. Underskotten är främst koncentrerade till socialnämnden (-25 mnkr), kommunens två produktionsstyrelser; utbildningsstyrelsen (-15 mnkr) och vård- och omsorgsstyrelsen (-7 mnkr) samt finansieringsnämnden för äldreomsorg (-6 mnkr). Underskotten uppvägs delvis av överskott inom andra nämnder, främst finansieringsnämnden för utbildning (19 mnkr) samt kommunstyrelsen (17 mnkr). Mera om detta finns att läsa i avsnittet Sammanfattning av nämndernas och bolagens utfall.
En god prognossäkerhet ger förutsättningar för att kunna göra relevanta korrigeringar i ekonomin. Det är naturligtvis särskilt viktigt när marginalerna är små. Årets utfall för nämnderna ligger i nivå med BUP 3. Framför allt är det finansieringsnämnden för utbildning som förbättrat resultatet med 6,4 mnkr sedan BUP 3, medan samhällsplaneringsnämnden och finansieringsnämnden för äldreomsorg redovisar resultat som är sämre än prognosen, -4,3 respektive -4,1 mnkr.

Some descriptionKänslighetsanalys
Värmdö kommun påverkas av en mängd olika ekonomiska händelser, en del av dessa ligger utanför kommunens kontroll. Känslighetsanalysen visar hur olika förändringar påverkar kommunens kostnader och intäkter.
Tabellen indikerar att förutsättningarna för kommunens ekonomi snabbt kan förändras, att små förändringar kan innebära stora belopp. T ex innebär en ytterligare procents lönekostnadsökning 14 mnkr i merkostnader. Tabellen illustrerar ganska väl kommunens behov av att ha en finansiell beredskap för oförutsedda händelser.

Nyckeltal – verksamhetens kostnader
Inom ramen för skatteutjämningssystemet har det räknats fram standardkostnader för respektive kommuns kärnverksamheter. Med standardkostnad menas den kostnad kommunen skulle ha om den bedrev verksamheten till en genomsnittskostnad för riket men med hänsyn taget till kommunens specifika struktur. Standardkostnader finns framräknade för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg.
Senast kända siffror avser 2013. Av dessa framgår att Värmdös faktiska kostnader per invånare för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg ligger under standardkostnaden och lägre än länsgenomsnittet. Notabelt är särskilt att äldreomsorgen för första gången under lång tid underligger standardkostnaden. Endast kostnaden för individ- och familjeomsorg ligger över, året dessförinnan låg individ- och familjeomsorg under standardkostnaden att jämföra med länsgenomsnittet som ligger långt under. Kostnaderna för grund- och gymnasieskolan i Värmdö fortsätter att ligga under standardkostnaden med en större marginal än längenomsnittet. Även avseende barnomsorgen har Värmdö en kostnad som ligger under standardkostnaden. Länet har avseende barnomsorgen en standardkostnad som understiger Värmdö med endast 0,4 procentenheter vilket är en stor förändring jämfört med 2012.

Some description