Omvärldsanalys

Some descriptionOmvärldsanalysen speglar yttre omständigheter som påverkar Värmdö kommuns utveckling.
Avsnittet behandlar bland annat samhällsekonomin, kommunernas ekonomi, befolkningsutvecklingen samt näringsliv och arbetsmarknad. *

Samhällsekonomin

Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP växte 2014 med 2,1 procent. 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt att minska ned till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över 2 procent 2015 och omkring 1,5 procent därefter.
Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten backat tillbaka till mer normala nivåer. I åtskilliga andra länder verkar däremot arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. I euroområdet som helhet ligger arbetslösheten för närvarande strax under 12 procent. Det kan jämföras med före finanskrisen då arbetslösheten var ungefär 7,5 procent.
Den långvariga lågkonjunkturen har satt tydliga avtryck på lönebildningen. Löneavtalen hamnade under 2,5 procent både 2013 och 2014. Löneökningarna utöver avtalen har också blivit ovanligt låga. Tillsammans innebar det timlöneökningar på i genomsnitt 2,8 procent 2014 enligt konjunkturlönestatistiken och för 2015 beräknas ökningen bli 3,0 procent.

Ekonomin i kommunsektorn

Some descriptionResultatnivån i kommunsektorn har varit god under de senaste åren, men förklaras till stor del av tillfälliga poster som återbetalning från AFA Försäkring och rejäla tillskott i form av tillfälligt konjunkturstöd.
Det är nu fjärde året med stark real skatteunderlagstillväxt och ytterligare ett par år med ökningstal över genomsnittet förväntas. Under 2012 och 2013 har visserligen arbetade timmar utvecklats relativt svagt, men skatteunderlagets ökningstakt har ändå hållits uppe tack vare ganska stora indexeringar av pensionerna.
På längre sikt drabbas kommunerna av ökat kostnadstryck på grund av att de behov som följer av en ökande befolkning, och förändringar mellan åldersgrupper tar allt mer resurser i anspråk. Under de senaste åren har behoven från demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar på ungefär en halv procent i kommunerna. De demografiska behoven växlas upp jämfört med genomsnittet de senaste tio åren och uppgår 2015 till 0,9 procent. För att klara ökade behov inom till exempel grundskolan till följd av fler elever i grundskoleålder krävs att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna inom de verksamheter där behoven minskar. Detta blir extra tydligt i en kommun som Värmdö där barnfamiljer står för en stor del av befolkningstillväxten. Det demografiska trycket ger också ett behov av investeringar i kommunerna, vilket leder till att ökade avskrivningar och finansiella kostnader kräver mer utrymme på driftbudgeten.

Kommunalekonomisk utjämning
Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge alla Sveriges kommuner förutsättningar att, trots stora olikheter i demografiska, geografiska och socioekonomiska förutsättningar, kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service. Systemets viktigaste komponenter är inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen.
I inkomstutjämningen, som i huvudsak finansieras av staten, utjämnas skillnader i skatteinkomster mellan kommunerna. Riktmärket är 115 procent av medelskattekraften, d v s kommunerna garanteras inkomster i det närmaste på denna nivå. Kommuner med beskattningsbara inkomster överstigande densamma betalar en avgift till systemet. Värmdö fick 14 mnkr i inkomstutjämningsbidrag 2014, det är en minskning med 10 mnkr jämfört med föregående år, kopplat till att kommunens egen skattekraft stärktes under året.
I kostnadsutjämningen utjämnas strukturellt betingade kostnadsskillnader (skillnader som kommunerna själva inte kan påverka) inom obligatoriska verksamheter. Värmdö kommun är sammantaget en bidragstagare i kostnadsutjämningen, kommunen erhöll 2014 95,5 mnkr.
Både inkomst- och utjämningssystemen förändrades inför 2014. Inom inkomstutjämningen sänktes avgiften för kommuner med skattekraft över 115 procent av medelskattekraften, något som inte påverkat Värmdö som bidragstagare. Inom kostnadsutjämningen förändrades urvalet av variabler, i syfte att aktualisera och förenkla modellerna. Effekten för Värmdö var positiv, reformen gav ett tillskott om 15 mnkr 2014. 2015 beräknas den ge ytterligare 6,8 mnkr. Reformen slår igenom lite även 2016 och 2017-2018. 2018 får reformen fullt genomslag, sammanlagt handlar det om 25 mnkr.

God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv
I kommunallagen finns från och med 1 januari 2013 en möjlighet för kommunerna att, under vissa förutsättningar, i balanskravsutredningen reservera delar av ett positivt ekonomiskt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan senare användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Värmdö kommun har antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning, men valt att inte införa en resultatutjämningsreserv.

Kommunalisering av hemsjukvården
Ett utredningsarbete har genomförts på nationell nivå i syfte att kommunerna ska överta huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstingen. Förändringen förutsätter skatteväxling mellan landsting och kommuner. Alla län i Sverige utom Stockholms län har genomfört kommunalisering av hemsjukvården. Det är osäkert om det blir aktuellt i Stockholm inom överskådlig tid.
Emellertid är avsikten att en mindre del, hemsjukvården som är kopplad till LSS, ska kommunaliseras. Överföringen kommer att ske i slutet av år 2015 med skatteväxling från år 2016.

Socialstyrelsens föreskrifter för särskilt boende
I slutet av 2014 remitterade Socialstyrelsen nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Om föreskrifterna infördes skulle det medföra ökade kostnader för äldreomsorgen, bland annat på grund av krav på nattbemanning och ökad administration. Socialstyrelsen beslutade emellertid i januari 2015 att föreskrifterna och de allmänna råden ska utgå. Bedömningen är att datumet då de nya föreskrifterna gällande alla äldre som bor i särskilda boenden träder i kraft behöver skjutas fram. Ett eventuellt beslut om nya föreskrifter behöver regeringens godkännande.

Reformer i integrationsarbetet
2014 har fler än 80 000 personer på flykt sökt asyl i Sverige. Detta har riktat ljuset på hur det svenska mottagningssystemet, i alla dess funktioner, fungerar och samspelar. Mottagningssystemet omfattar asylsökande i anläggningsboende och eget boende, ensamkommande barn och nyanlända i flyktingmottagandet – kvotflyktingar, de asylsökande som får uppehållstillstånd och deras anhöriga. Ett framgångsrikt och sammanhållet integrationsarbete är en angelägenhet för både kommuner och statliga myndigheter, såväl som näringsliv och det civila samhället. Det ställer också långtgående krav på en nära samverkan mellan aktörerna. För att bättre tillgodose behov av insatser och möjligheter att ta tillvara nyanländas resurser har SKL presenterat ett antal åtgärdsförslag till regeringen. Det så kallade 35-punktsprogrammet omfattar konkreta förslag för bättre samspel mellan stat och kommun, en jämnare fördelning av asyl- och flyktingmottagandet och träffsäkrare statliga ersättningssystem.
Det finns en uppfattning bland kommuner att de vill ta ansvar och bidra till att asylsökande och flyktingar ges skydd och en framtid i Sverige. Det kan konstateras att SKL i 35-punktsprogrammet, samordnarna och Riksrevisionen ser liknande behov av reformer som främjar individuella och lokala möjligheter, och som utgår från ett helhetsperspektiv i statens styrning av asyl- och flyktingmottagandet.

Some descriptionBefolkning

Some descriptionInvånarantalet i Värmdö kommun fortsätter att växa och invånarantalet ökade under 2014 med 757 personer till 40 541 invånare, vilket är den största ökningen sedan 2007. Folkökningen varierar månad för månad. Totalt sett har kommunen både ett visst födelse- och invandringsöverskott. Gruppen inflyttande barnfamiljer har minskat medan gruppen äldre inflyttade ökat. Samtidigt har tillväxten i åldrarna över 75 år ökat mer än i andra åldersklasser. Det gör att kommunens befolkningssammansättning tenderar att allt mer överensstämma med övriga länets. Tillväxten är och kommer att vara störst i Gustavsberg beroende på att det mesta bostadsbyggandet sker där.
I Stockholms län fortsatte befolkningen att öka även under 2014, om än i lite lägre takt än 2013. Minskningen i takten beror på något lägre födelseöverskott och minskat antal inflyttade till länet från övriga riket, medan inflyttningen från utlandet ökade. Störst folkökning i förhållande till folkmängden hade Sundbybergs stad, med cirka 3,4 procent. Med en folkökning på cirka 1,9 procent under 2014 placerar sig Värmdö kommun på plats sex av länets kommuner med högst tillväxttakt.

Arbetsmarknad

Värmdö kommun har en hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet. En sysselsättningsgrad på 85 procent placerar Värmdö på plats elva bland landets 290 kommuner. Det är fördel att utgöra en del av landets största arbetsregion och samtidigt ha en mycket hög andel nyföretagande.
Värmdö kommuns invånare hör till de som är mest intresserade av att starta företag i landet. Under 2014 startades i genomsnitt 8,7 företag per 1 000 invånare i Värmdö, att jämföra med ett snitt för riket på 4,9 företag. Trots en minskning jämfört med motsvarande mätning 2013 placerar sig Värmdö på plats åtta av landets 290 kommuner vad gäller nyföretagsamheten.
Många boende i Värmdö pendlar till arbeten i regionen. 12 800 pendlar till arbeten i andra kommuner medan 3 900 åker från andra kommuner till ett arbete i Värmdö. Därtill kommer drygt 7 600 personer som både bor och arbetar i Värmdö. Den största arbetsgivaren i Värmdö är kommunen som har cirka 2 200 tillsvidareanställda och ytterligare 300 visstidsanställda.
Enligt Arbetsförmedlingen har arbetslösheten sjunkit under 2014 i Värmdö, framför allt har fler unga (18-24 år) jobb nu. Detta kan delvis förklaras av den demografiska faktor att Värmdö har en jämförelsevis låg andel unga i befolkningen.

Samhällsplanering och infrastruktur

För att möta regionens snabba tillväxt krävs ett ökat bostadsbyggande och en utbyggd trafikinfrastruktur. I Gustavsberg startas etapp efter etapp i Porslingskvarteren. Totalt rymmer området 1 400 lägenheter av olika slag. För att säkerställa en bra kollektivtrafikförsörjning medverkar kommunen i ett flertal större regionala infrastrukturprojekt, som till exempel planering av tunnelbana till Nacka, ny bussterminal vid Slussen, ny Skurubro samt förbättrad stombusslinje. Värmdös målsättning är att prioritera utveckling i kollektivtrafiknära lägen i tätorter och väl belägna förändringsområden.
För att främja en ökad pendling med cykel och kollektivtrafik har särskilda satsningar gjorts på utbyggnad av gång- och cykelvägar samt infartsparkeringsplatser. 2014 antog Värmdö kommun en gång- och cykelplan som har som övergripande mål att öka andelen gående och cyklister i kommunen. Genom att satsa på utbyggnad av gång- och cykelvägnätet med anslutning till det regionala cykelstråket ska målsättningen uppnås.
Under 2014 har fyra kilometer ny gång- och cykelväg byggts i kommunen, bland annat mellan Djuröbron och Stavsnäs samt Ekobacken och Hålludden. Utbyggnaden av infartsparkeringsplatser har fortsatt och i nuläget finns sammantaget cirka 1 400 platser i kommunen. Dessa har som regel uppförts i samverkan med det lokala näringslivet och är belägna nära busshållplatser, ofta i anslutning till ett av kommunens köpcentrum.

* Uppgifterna i avsnitten om samhällsekonomin och kommunsektorn har hämtats främst från Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.