Omvärldsanalys

Some descriptionOmvärldsanalysen speglar yttre omständigheter som påverkar Värmdö kommuns utveckling. Avsnittet behandlar bland annat samhällsekonomin, kommunernas ekonomi, befolkningsutvecklingen samt arbetsmarknad och infrastruktur. *

Sveriges ekonomi växer

Sveriges ekonomi är på väg upp ur lågkonjunkturen och förväntas nå konjunkturell balans 2016, då varken hög- eller lågkonjunktur råder. Det innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget 2015 och 2016 har en stark tillväxt. Samtidigt ställer den omfattande invandringen och den snabba befolkningsutvecklingen stora krav på kommunernas verksamhet.
Den internationella återhämtningen har varit relativt trög. Undantaget är USA där ekonomin växer i god takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden är stark, även i Storbritannien och Tyskland utvecklas arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt trögare. I tillväxtländer som Kina, Ryssland och Brasilien har den ekonomiska utvecklingen blivit mer osäker.
Trots en måttlig tillväxttakt i omvärlden hålls den svenska ekonomin uppe av inhemsk efterfrågan och växer ganska starkt. BNP ökade 4,1 procent under 2015 och beräknas vara lika hög även 2016. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är två faktorer som driver på de höga tillväxttalen. Detta gör att sysselsättningen ökar och att arbetslösheten pressas ned mot 6,5 procent. Sysselsättningsökningen och växande pensionsinkomster gör att skatteunderlagstillväxten accelererar 2016. Däremot är den samhällsekonomiska utvecklingen åren 2017–2019 mer osäker. SKL ser en långsammare tillväxt och stigande räntor. Dessutom tunnas skatteunderlagsökningen på sikt ut av ett ökat antal nya invånare med lägre arbetskraftsdeltagande.

Some description


Kommunerna ser stora kostnadsökningar

Kostnader för stora välfärdsuppdrag som förskola, skola och hemtjänst har ökat kraftigt under 2015. SKL räknar med ett sammanlagt resultat för kommunerna på 7,0 miljarder kronor år 2015, då ingår engångsintäkt på 3,5 miljarder från AFA Försäkring. Justerat för engångsintäkten innebär det en försämring av resultatet med 6,5 miljarder jämfört med 2014.
Kostnadsökningarna beror på demografiska förändringar samt ökat antal asylsökande som leder till ett ökat tryck på såväl skolan som på integrationsarbetet. De demografiska förändringarna består av stora åldersförändringar där fler äldre driver på kostnaderna i äldreomsorgen och fler barn driver upp kostnaderna i skolan. Investeringar och reinvesteringar ökar i en högre takt än på många år, vilket innebär att såväl avskrivningar som de finansiella kostnaderna kommer att öka. Pensionskostnaderna i kommunerna är stabila men kommer öka framöver.

Kommunalekonomisk utjämning

Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge alla Sveriges kommuner förutsättningar att, trots stora olikheter i demografiska, geografiska och socioekonomiska förutsättningar, kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service. Systemets viktigaste komponenter är inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen.
I inkomstutjämningen, som i huvudsak finansieras av staten, utjämnas skillnader i skatteinkomster mellan kom­munerna. Riktmärket är 115,0 procent av medelskattekraften, kommunerna garanteras inkomster i det närmaste på denna nivå. Kommuner med beskattningsbara inkomster överstigande densamma betalar en avgift till systemet. Värmdö tilldelades 2015 16,9 (14,0)** mnkr i inkomstutjämningsbidrag, kommunens egen skattekraft har försvagas något och ligger på 113,9 (114,1) procent av rikets medelskattekraft.
I kostnadsutjämningen utjämnas strukturellt betingade kostnadsskillnader inom obligatoriska verksamheter, skillnader som kommunerna själva inte kan påverka. Värmdö kommun är sammantaget en bidragstagare i kostnadsutjämningen, kommunen erhöll 2015 99,8 (95,5) mnkr.
Under 2015 har utjämningssystemet justerats något. Efter höjningen av arbetsgivaravgiften för unga ersätts kommunerna enligt en schablon som 2015 gav Värmdö kommun 3,0 mnkr. 2015 utbetalades ersättningen utanför utjämningssystemet, men kommer från och med 2016 att ingå i systemet. Under flera år har de riktade statsbidragen utökats kraftigt i förhållande till det generella utjämningssystemet. SKL förordar att medel tillskjuts i det generella statsbidraget framför ytterligare medel som riktas mot verksamheterna.

Kommunalisering av hemsjukvården

Kommunerna i Stockholms län har under året övertagit huvudmannaskapet från landstinget för hemsjukvården för personer med insatser enligt LSS. Från 2016 kombineras kommunaliseringen med en skatteväxling på två öre mellan landstinget och kommunerna, ersättning för 2015 betalas ut som ett bidrag. Kommunen startade ett HSL-team under hösten. En prioritetsordning har gjorts kring vilka områden inom hälso- och sjukvården som ska säkras upp och i vilken ordning det ska ske. HSL-teamet består av en arbetsterapeut, en sjukgymnast, en sjuksköterska samt projektledare för införandet av dygnet runt-insatsen.
Det nya teamet utför stöd och hjälpinsatser till enskilda boende i de berörda verksamheterna vilket har höjt kvalitén och bidragit till ökad trygghet och säkerhet för såväl boende som medarbetare. Ansvarsövertagandet har gått enligt plan.

Stort flyktingmottagande och många ensamkommande barn

Under 2015 ansökte 163 000 (81 000) människor om asyl i Sverige, majoriteten av dessa kommer från Syrien och Afghanistan. 35 000 (7 000) var ensamkommande asylsökande barn.
För Sverige innebär befolkningstillväxten att arbetskraften och sysselsättningen ökar och att skatteunderlaget därmed blir högre. Flyktingmottagande innebär även ökade kostnader för kommunerna som inledningsvis är större än de intäkter som uppstår och innebär därmed ökad press på kommunernas ekonomi. Utvecklingen blir också ansträngd av nyanländas sena etablering på arbetsmarknaden.
Migrationsverket har reviderat sina prognoser vid flera tillfällen under 2015. Regeringen har genomfört åtstramningar i migrationspolitiken för att minska antalet asylsökande, bland annat införande av gränskontroller. Under hösten 2015 presenterade regeringen en ny placeringsform, boende för stöd och tillsyn (stödboende) där ensamkommande asylsökande barn är målgruppen. Stödboende blir ett komplement till de befintliga placeringsformerna HVB- och familjehem.
Under hösten beslutade riksdagen om en extra ändringsbudget för 2015 där kommunerna tillförs tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen. Värmdö kommun tilldelades 3,9 mnkr, som redovisas som intäkt under 2015 och 2016.  

Some description


Some description

Förändringar i 
befolkningsstrukturen

Värmdö kommuns befolkningsstorlek fortsätter att växa och invånarantalet ökade under 2015 med 566 (757) personer till 41 107 invånare. Totalt sett har kommunen både ett födelseöverskott +169, invandringsöverskott +104 och inrikes flyttningsöverskott +285. Under 2015 föddes något fler barn än under 2014 och rörligheten bland invånarna var större. Värmdö kommun hade under 2015 både större inflyttande och utflyttande än under 2014. Tillväxten är och kommer att vara störst i Gustavsberg beroende på att det mesta bostadsbyggandet sker där.
Värmdös invånare består av 50,5 procent män och 49,5 procent kvinnor. Förhållandet har varit detsamma de senaste tre åren medan trenden för riket har gått från något fler kvinnor till att männen för första gången utgör en majoritet av befolkningen. Andelen invånare i åldern 65 år och äldre har ökat de senaste åren och utgör nu 16,4 procent av den totala befolkningen. Trenden innebär att Värmdö kommuns befolknings-sammansättning tenderar att allt mer överensstämma med övriga länets, även om kommunen fortsatt har en högre andel barn och unga under 18 år.
I Stockholms län fortsatte befolkningen att öka även under 2015, om än i något lägre takt än 2014. Minskningen i takten beror på något lägre födelseöverskott och minskat antal inflyttade till länet från övriga riket, medan inflyttningen från utlandet har ökat något. Folkökningen för Stockholms län var 1,5 procent, vilket var betydligt högre än rikets utfall på 1,1 procent. Värmdö kommuns befolkningstillväxt på 1,4 procent är därmed något lägre än länets men högre än rikets.

Arbetsmarknad

Värmdö kommun har fortsatt hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet. En sysselsättningsgrad på 84,4 procent placerar Värmdö på plats 13 bland landets 290 kommuner. Sysselsättningsgraden är lika hög för kvinnor och män. Det är en fördel att vara en del av landets största arbetsregion och samtidigt ha en mycket hög andel nyföretagande.
Värmdö kommuns invånare hör till de som är mest intresserade av att starta företag i landet. Under 2015 startades i genomsnitt 9,5 företag per 1 000 invånare i Värmdö, vilket är en förbättring från 2014 års redan höga nivå. Bland landets 290 kommuner är Värmdö den femte bästa kommunen avseende nyföretagsamhet, och ligger högt över genomsnittet som är 4,9 företag per 1 000 invånare.
Många boende i Värmdö pendlar till arbeten i regionen. 13 000 pendlar från kommunen till arbeten i andra kommuner medan drygt 4 000 pendlar in från andra kommuner till ett arbete i Värmdö. Därtill kommer drygt 7 700 personer som både bor och arbetar i Värmdö. Den största arbetsgivaren i Värmdö är kommunen som har 2 243 tillsvidareanställda och ytterligare 315 visstidsanställda.
Enligt arbetsförmedlingen har arbetslösheten sjunkit under 2015, något 
mer i Värmdö än i riket. Vid årets slut var arbetslösheten 3,8 procent i Värmdö, att jämföra med 7,9 procent för riket. För Stockholms län var motsvarande siffra 6,3 procent. Arbetslösheten är något lägre för kvinnor än för män i Värmdö kommun. Även arbetslösheten bland unga (18-24 år) har minskat, vilket delvis kan förklaras av den demografiska faktorn att Värmdö har jämförelsevis få invånare i den ålderskategorin.

Samhällsplanering och infrastruktur

För att möta regionens snabba tillväxt krävs ett ökat bostadsbyggande och en utbyggd infrastruktur. Värmdö 
kommun präglas av arbetet med Gustavsbergsprojektets 2 400 bostäder, se sid 60.
Kommunfullmäktige beslöt i september om försäljning av 49 procent av Kivabs aktier i VärmdöBostäder AB till det av fjärde AP-fonden och AMF Pension ägda Rikshem Bostäder holding AB. Affären verkställdes den 1 december då aktierna överläts mot en köpeskilling om 703 mkr. Köpeskillingen utgjordes av 49 procent av det beräknade fastighetsvärdet (1 004 mkr) i bolaget med avdrag av motsvarande procentuella andel av bolagets låneskuld. Syftet har varit att minska kommunens låneskuld och därmed öka utrymmet för nya bostadssatsningar samt att få en samarbetspart som vill medverka till ett ökat bostadsbyggande. Försäljningen innebär också ett åtagande om nybyggnation av 1 000 hyresrätter inom en femårsperiod. Kivab äger efter försäljningen resterande 51 % av aktierna i bolaget.
För att säkerställa en bra kollektivtrafikförsörjning samverkar kommunen med aktörer som ansvarar för kollektivtrafik och infrastruktur inom flera regionala projekt. Under 2015 har kommunen bland annat tecknat ett samverkansavtal med landstinget, Trafikverket, Stockholm stad och Nacka kommun om finansiering av ny bussterminal vid Slussen. 
Värmdö deltar också, tillsammans med Trafikverket, landstinget och Nacka kommun, i ett projekt som syftar till att öka framkomligheten för stombuss 474 och därmed minska restiden. Kommunen har under året anmält medverkan i Sverigeförhandlingen för att finna finansieringslösningar för en östlig förbindelse, som inkluderar en tunnel för kollektivtrafik samt tillgänglighetsanpassat fyra hållplatser med 30 procentig statlig medfinansiering. Dessutom har Värmdö, i samarbete med Trafikverket, landstinget och länsstyrelsen, tagit initiativ till ombyggnad av väg 222 mellan Insjön och Mölnvik till 2+2-filig väg med mittbarriär för ökad framkomlighet och förbättrad trafiksäkerhet. Utredningar pågår av ombyggnad av Mölnvik-Ålstäket och Skurubron.
För att främja en ökad pendling med cykel och kollektivtrafik har särskilda satsningar gjorts på utbyggnad av gång- och cykelvägar samt infartsparkeringsplatser. Under 2015 har 1,2 kilometer gång- och cykelväg färdigställts mellan Brunn och Fagerholmsvägen och ytterligare 4,5 kilometer har påbörjats, bland annat vid Strömma och på Djurö. Kommunen arbetar också med att bygga om Nacka-Värmdöstråkets gång- och cykelväg. Under 2015 har undersökningar genomförts av träbroarna längs Skärgårdsvägen. Dessa bör byggas om och kommunen har fått 50 procent medfinansiering och planerar att åtgärda detta under 2016.
Utbyggnaden av infartsparkeringsplatser har fortsatt och under året har 36 nya platser färdigställts, med möjlighet att utöka till 80, vid Fågelbro och 80 nya platser har påbörjats vid Näsuddsvägen i Brunn. Båda dessa byggs med statlig medfinansiering. I nuläget finns sammantaget omkring 1 400 platser i kommunen. Dessa är belägna nära busshållplatser, ofta i anslutning till ett av kommunens centrumområden.

* Uppgifterna i avsnitten om samhällsekonomin och kommunsektorn har hämtats främst från Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.
** Siffror i alla paranteser avser föregående år, det vill säga 2014.