Finansiell analys

Sammanfattning och 
utblick framåt

Året som gått
Årets resultat: 157 mnkr
Årets resultat uppgår till +157,2 mnkr. Det är en väsentlig förbättring med 57,1 mnkr mot 2015 års resultat på +100,1 mnkr. Resultaten påverkas delvis av jämförelsestörande *poster. 2016 års balanskravsresultat uppgår till 136,4 (97,2) mnkr, rensat från jämförelsestörande poster uppgår det till 126,1 (77,5) mnkr. Balanskravsresultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 6,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Koncernens resultat 2016 blev 252,0 mnkr.
Kommunens taxefinansierade verksamheter, Vatten och avlopp (VA) samt Renhållning (RH), redovisas separat och ingår inte i kommunens resultat. Dessa verksamheter balanserar sina resultat inom verksamheten, för VA +5,0 (+1,7) mnkr och för RH +5,4 (-10,9) mnkr.
Some descriptionÅrets budgetöverskott är 120,2 mnkr och sammanfattas i tabellen:

Balanskravet klaras
Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunens resultat ska vara minst ett nollresultat. Värmdö kommun lever med god marginal upp till lagens krav.

Finansiella mål uppnådda
Kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning innefattar fyra finansiella mål, måluppfyllelsen 2016 är enligt följande:
Årets resultat enligt resultaträkningen i förhållande till skatteintäkter, skatteutjämning och generella statsbidrag ska vara minst 2 procent exklusive engångsposter (drygt 40 mnkr). Resultat uppgick till 6,3 procent, målet är således uppnått.
Soliditeten ska öka. Soliditeten ökade med 2,4 procentenheter till 29,8 procent, målet är således uppnått. Nyckeltalet kan dock jämföras med riksgenomsnittet, som 2015 var 46 procent.
Nämndernas budgetavvikelse ska vara positiv eller 0 procent. Budgetavvikelsen uppgick till +1,8 procent, målet är således uppnått.
Affärsdrivande verksamhet, avgiftsfinansieringsgraden ska över tid vara 100 procent. Verksamhetens skuld till skattekollektivet får uppgå till 15 procent av omsättningen, under kort tid tillåts skuldsättningen öka till 25 procent, det förutsätter dock att det finns en tydlig plan för återbetalning. VA-verksamheten redovisar positivt resultat för 2016 och har därmed sänkt skulden till minimal nivå, 1 procent av omsättningen. Även renhållningsverksamheten redovisar plusresultat 2016, vilket innebär att skulden till skattekollektivet trappas ned; dock ligger skulden alltjämt på en relativt hög nivå, 10,8 mnkr, vilket motsvarar 16 procent av omsättningen. Målet får emellertid anses uppnått.     

Skatteintäkter
Prognoserna för skatteunderlagets tillväxt har skiftat en del under år 2016. Jämfört med kommunfullmäktiges budgetbeslut hösten 2015 steg förväntningarna under året vilket ledde till att budgeten reviderades med + 16,7 mnkr. Emellertid sänktes prognosen i slutet av året vilket gjorde att utfallet i bokslut jämfört med reviderad budget blev –3,2 mnkr.
Under året infördes ett nytt statsbidrag, den så kallade Byggbonusen, som var möjlig att söka för alla kommuner. För Värmdö Kommuns del innebar det intäkter om knappt 8 mnkr.

Skatteintäkterna ökade mer än nettokostnaderna
Intäkterna från skatter och utjämning steg 2016 med 6,4 (4,8) procent. Det kan jämföras med att verksamhetens nettokostnader steg med 3,9 (3,6) procent. Detta bidrar till det förbättrade resultatet för kommunen.

Nämndernas överskott: +37,6 mnkr
Nämnderna redovisar ett överskott på +37,6 (+5,7) mnkr jämfört med budget. Det är en kraftig förbättring jämfört med 2015.
Variationen är stor mellan nämnderna där Vård- och omsorgs-
nämnden och Socialnämnden redo-
visar underskott om vardera -22,6 mnkr samtidigt som betydande 
överskott finns hos ubildningsnämnden (+32 mnkr), Kommun-
styrelsen (+30,7 mnkr) och Kultur- 
och fritidsnämnden (+13,4 mnkr).

Befolkningstillväxten fortsätter
Invånarantalet i Värmdö kommun fortsätter att växa och ökade under 2016 med 893 (566) personer till 
42 000 (41 107) invånare.

Betydligt högre investeringstakt
Investeringsutfallet på 380,3 (294,5) mnkr ligger nästan 30 procent över föregående års nivå.
Låneskulden till kreditinstitut uppgår till 884,7 mnkr, en minskning med 698,4 mnkr jämfört med 2015. Orsaken till minskningen är att en betydande del av upplåningen numera hanteras internt inom koncernen. Kommunens bolag, Kommunhuset i Värmdö AB, med sin stora kassa från försäljningen av aktier i VärmdöBostäder AB, 
svarar för utlåning om 694 mnkr 
till kommunen. Den totala skuld-
sättningen är fortfarande hög, trots det låga ränteläget går 27,4 (27,1) mnkr av kommunens skatteintäkter till att betala räntor. På några års sikt finns en betydande risk för högre räntor än dagens nivåer.

Utblick framåt
2017 beräknas bli ett år i högkonjunktur även om tillväxttalen mattas av under året. Tillväxten väntas minska från 3,2 procent år 2016 till 2,8 procent 2017. Den reala utvecklingen av skatteunderlaget blir något lägre än under 2016, trots lägre arbetslöshet och starkare export. Sysselsättningen i landet kommer visserligen fortsätta att öka, men i långsammare takt än tidigare. Stigande antal invånare i landet, med lägre arbetskraftsdeltagande på grund av demografiska förändringar, leder till allt lägre real ökning av kommunernas skatteunderlag under några år framöver.
SKL ser samtidigt kostnadsökningar i kommunsektorn med cirka 1,5 procent årligen under fyra–fem år framåt i tiden, främst kopplat till ökat antal barn och ungdomar. Den snabba ökningen blir en utmaning för kommunerna som inte kan förvänta sig lika stora intäktsökningar som tidigare. Värmdö kommun kommer sannolikt inte vara något undantag. Vissa utmaningar ligger nära i tiden, ett exempel är sänkta statliga ersättningar för ensamkommande barn och unga under 2017.  
Efter att nämnderna i Värmdö under flera år visat underskott jämfört med budget har utvecklingen vänt under 2015 och 2016; sammantaget redovisar nämnderna överskott. Dock visar enstaka nämnder alltjämt underskott. Det är viktigt för att kunna upprätthålla en god ekonomi i kommunen som helhet att även dessa nämnder når balans i förhållande till budget.
Värmdö kommun har en stor låneskuld, även om skulden utifrån ett koncernperspektiv har reducerats under 2016 tack vare Kivab:s försäljning av aktier i Värmdö
Bostäder AB. I det låga ränteläge, som för närvarande råder, är kommunens räntekostnader förhållandevis låga; dock måste man räkna med att marknadsräntorna kommer att stiga framöver, innebärande fördyringar för kommunen. En av de främsta utmaningarna för Värmdö blir att hålla tillbaka utvecklingen av låneskulden och att uppfylla målsättningen om stärkt soliditet, detta i ett läge när det finns relativt omfattande förväntningar rörande framtida investeringar. För att kunna klara ekvationen krävs både en sund ekonomi i grunden, med ett gott årligt driftresultat, och en väl avvägd och prioriterad planering av investeringar.  

Finansiell analys

Some descriptionModell för finansiell analys
Den finansiella analysen grundar sig på den så kallade RK-modellen. Den utgår ifrån fyra finansiella aspekter;
Syftet är att identifiera finansiella möjligheter och problem samt att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushåll­ning. Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal.

Resultat och kapacitet
Resultatperspektivet visar vilken balans som finns mel­lan löpande intäkter och kostnader under året och över tiden. Här analyseras och förklaras bland annat årets resultat och dess orsaker, balanskravsutredningen och investeringsutvecklingen. I kapacitetsperspektivet analyseras kommunens finansiella situation i ett längre perspektiv, exempelvis soliditetsutveckling och skuldsättning.

Some descriptionPositivt resultat 2016
Kommunen
Värmdö kommun uppvisar ett starkt resultat för 2016, även om man justerar för att resultatet påverkats av flera jämförelsestörande poster.

Koncernen
Kommunkoncernens resultat uppgick 2016 till +235,0 (113,6) mnkr, väsentligt bättre än 2015, även rensat för jämförelsestörande poster. Det förklaras i huvudsak av kommunens markanta resultatförbättring och ett betydligt högre resultat i VärmdöBostäder AB. Dotterbolagen redovisar resultat enligt följande: VärmdöBostäder AB 68,4 (8,1) mnkr, Gustavsbergsbadet 0,0 (0,0) mnkr och Värmdö Hamnar AB 1,6 (3,0) mnkr. Moderbolaget i den aktiebolagsrättsliga koncernen, Kommunhuset i Värmdö AB, redovisar ett underskott på -0,1 mnkr. Some descriptionI och med bokslut för 2016 har Gustavsbergsbadet AB:s behov av tillskott för första gången reglerats med koncernbidrag från Kommunhuset i Värmdö AB som i sin tur erhållit koncernbidrag från Värmdö Hamnar AB. Siffrorna ovan avser resultat efter koncernbidrag. Observera också att i siffrorna ingår 100 procent av VärmdöBostäder AB:s resultat, utifrån rådande redovisningsprinciper och att Kommunhuset i Värmdö AB är majoritetsägare i bolaget. Dock ska man vara medveten om att det finns ett minoritetsintresse i bolaget i och med att Rikshem äger 49 procent av aktierna. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Some descriptionSkatte- och 
nettokostnadsutveckling
En viktig orsak till det förbättrade 
resultatet 2016 exklusive jämförelsestörande poster är att ökningstakten för skatteintäkter och skatteutjämning (6,0 procent) var högre än kommunens nettokostnadsutveckling (3,9 procent).
Lönekostnaderna, som utgör den i särklass största delen av kostnaderna, har stigit med ca 4,5 procent exklusive sociala avgifter. Inflationen har samtidigt varit 1,0 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Some descriptionGod ekonomisk hushållning
– 
Balanskravet uppfyllt

Kommunallagen anger att ”Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet”. Det innebär för Värmdö kommun att varje generation ska bära kostnaderna för den kommunala service som konsumeras och att kommunen  uppnår uppsatta finansiella och verksamhetsmässiga mål.
För Sveriges kommuner gäller balanskravet, vilket innebär att kommunernas intäkter varje enskilt år måste överstiga kostnaderna. Balanskravsutredningen visar att Värmdö har efterlevt balanskravet 2016 med god marginal.  
Kommunens ekonomiska resultat (sista raden på resultaträkningen) är utgångspunkten vid avstämningen av balanskravet. Resultatet korrigeras för realisationsvinster (försäljning av fastigheter) samt återföring av öronmärkta återbetalda AFA-medel som används för strukturåtgärder inom två nämnder. Årets balanskravsresultat uppgår till +136,4 (97,2) mnkr.
Det finns en möjlighet för kommunerna att i balanskravsutredningen 
reservera delar av ett positivt ekonomiskt resultat i en resultatutjämningsreserv. Reserven kan senare användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Värmdö kommun har antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning, men valt att inte införa en resultatutjämningsreserv.


Some descriptionDriftkostnadsandelen sjönk
En viktig förutsättning för en sund ekonomi är att det råder balans mellan löpande kostnader och intäkter. Detta kan mätas genom att se hur stor andel kommunens löpande nettokostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. Det utrymme som finns kvar kan användas för amortering av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande.
År 2016 uppgick driftkostnadsandelen till 92,7 procent, 2,4 procentenheter lägre än 2015.


 

 

 

Some descriptionInvesteringarna högre än 
föregående år
Investeringarna i kommunen har ökat i betydande omfattning under 2016, mer om investeringar går att läsa i avsnittet Nämndernas och bolagens investeringar.
Nyckeltalet avskrivningar i relation till nettoinvesteringar visar i vilken utsträckning kommunen ny- eller 
reinvesterar och om kommunen i längden riskerar kapitalförstöring. Nyckeltalet har sjunkit jämfört med föregående år. Värmdö har under den senaste treårsperioden legat avsevärt under 100 procent vilket indikerar att kommunen har byggt upp tillgångar.

Some descriptionKoncernen
2016 uppgick bolagens investeringar till 412,7 mnkr, en markant ökning mot tidigare år beroende på högre investeringar för kommunen och Värmdö Bostäder AB.

 

 

 

 

 

 

 

 

Some descriptionSjälvfinansieringsgraden av investeringar minskar något
Självfinansieringsgraden visar i vilken grad nya investeringar finansieras med egna medel/årets driftintäkter. Ambitionen bör vara att genom egna tillförda medel så långt som möjligt finansiera investeringar för att inte behöva ta av sparade pengar eller tvingas låna externt. Tabellen visar att mer än hälften av kommunens investeringar har finansierats med driftresultatet. Exkluderat VA-investeringar uppgår själv-
finansieringsgraden till 78,6 procent. VA-utbyggnaden svarar för ca +97,5 mnkr av investeringarna. Dessa ska finansieras av VA-kollektivet och inte inom ramen för kommunens skattefinansierade verksamhet.
Some descriptionDriftresultatet har visserligen ökat jämfört med 2015, men investeringsvolymen har ökat ännu mer, vilket är orsaken till att självfinansieringsgraden har sjunkit något 2016.

Kommunen
Kommunkoncernen hade 2016 263,8 mnkr kvar av driftintäkter när den löpande verksamheten hade finansierats. Det kan jämföras med investeringar på 413 mnkr. Självfinansieringsgraden uppgick därmed till 56,9 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Some descriptionSoliditeten förbättrad
Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med egna medel och är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Soliditeten påverkas av resultatet och förändringen av tillgångar och skulder.
En hög soliditet indikerar ett gynnsamt utgångsläge och en låg soliditet visar motsatsen. Den årliga förändringen av soliditeten är ofta ett mer intressant mått på kommunens finansiella status. Kommunens investeringar och andelen av dessa som finansieras med egna medel påverkar soliditeten och förbättras om kommunen amorterar på låneskulden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Some descriptionKommunen
Kommunens soliditet uppgick 2016 till 29,8 procent, vilket är en markant förbättring, 2,4 procentenheter, jämfört med tidigare år. Kommunens eget kapital har ökat med +162 mnkr medan tillgångarna har vuxit med +243,3 mnkr.
Värmdö kommuns soliditet är dock fortfarande betydligt lägre än rikets genomsnitt, som 2015 var 46 procent. Det beror i första hand på att Värmdös investeringar i verksamhetsfastigheter historiskt huvudsak-ligen finansierats med lån.
Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas än så länge, i enlig
het med gällande rekommendationer, inte som skuld i balansräkningen. De rubriceras i stället som en ansvarsförbindelse och påverkar därmed inte formellt soliditeten. Åtagandet 
är ändå en realitet och kommer att utfalla i pensionsutbetalningar i framtiden. Om ansvarsförbindelsen tas med i beräkningen blir kommunens soliditet drygt 16 procent.

Some descriptionKoncernen
Koncernens soliditet har stigit kraftigt sedan försäljningen av aktier i VärmdöBostäder AB och uppgår till 44 procent. Omräknad med samtliga pensionsåtaganden beaktade var den 33 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Some descriptionTotala skulderna ökade för kommunen men minskade för koncernen
Kommunen
Kommunens totala skulder ökade under året med 67 mnkr till 2 519,7 mnkr. Däremot minskade den del som handlar om skulder till kreditinstitut med 698 mnkr till 884,7 mnkr. Det handlar i huvudsak om en omläggning av lån i och med att dotterbolaget Kivab, i kraft av sin stora kassa, har lånat ut 694 mnkr till kommunen. Avsättningarna för pensioner, intjänade från och med 1998, som också är en form av skuldsättning, ökade med 14,3 mnkr till 233,1 mnkr. I diagrammet nedan ingår även ansvarsförbindelsens pensioner och då blir skulden väsentligt högre, totalt 3 287 mnkr, vilket är en ökning med ca +63 mnkr jämfört med 2015.

 

 

 

 


Some descriptionKoncernen
Trots den fortsatt ökande investeringstakten minskade den totala skulden under året med 84,8 mnkr till 3 227,2 mnkr, varav långfristiga skulder och avsättningar utgjorde 2 187,3 mnkr, övriga skulder var kortfristiga.
Av koncernens långfristiga lån vid årsskiftet återfanns 557,5 mnkr i VärmdöBostäder AB vilket är en minskning med 30 mnkr. Därutöver har Gustavsbergsbadet AB och Värmdö Hamnar AB krediter från Värmdö kommun.
 

 

 

 

 

 

 

 

Some descriptionKommunens intäkter
Kommunens klart största intäktskälla är skatteintäkterna, som år 2016 uppgick till +1 975,1 mnkr eller 66,8 procent av de totala intäkterna. En krona i förändrad skatt motsvarar ungefär 100 mnkr. Verksamhetens övriga intäkter, bl a avgifter och ersättningar för olika utförda tjänster, uppgick år 2016 till +762,1 mnkr eller 25,8 procent av kommunens sammanlagda intäkter.

 

 

 

Some descriptionSänkt kommunalskatt
Kommunalskatten i Värmdö sänktes 2016 med 5 öre jämfört med 2015. Fyra av länets 26 kommuner hade under året högre kommunalskatt än Värmdö. Skillnaden mot länsgenomsnittet minskade, dels beroende på Värmdös egen skattesänkning, dels beroende på skattehöjningar i andra kommuner. Dock låg kommunalskatten i Värmdö alltjämt väsentligt högre än länssnittet. I landet förbättrades Värmdös ranking från plats 67 till plats 63 (enligt principen låg kommunalskatt ger hög ranking).
Ser man till den totala utdebiteringen, inklusive landstingsskatt, låg Värmdö 2016 14 öre lägre än rikets genomsnitt. Ett par kommuner i landet har under året höjt sina skatte-
satser vilket har givit Värmdö en skjuts uppåt i rankingen. År 2017 har kommunens skattesats sänkts med 70 öre.

Risk – kontroll

Riskperspektivet analyserar de finansiella risker som kommu­nen kan utsättas för och som kan påverka resultat och kapacitet på kort och lång sikt. Här analyseras kassalikviditet, borgensåtaganden samt pensionsskuld.
I kontrollperspektivet redovisas hur finansiella målsättningar och planer följs, här analyseras exempelvis bud­getföljsamheten.
God ekonomisk hushållning gör att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Kommunen bör ha en sådan kortsiktig betalningsberedskap att den kan betala löpande utgifter utan besvär.

Likviditet
Some descriptionLikviditeten är för närvarande inte någon nyckelfråga i den kommunala sektorn. Kommunerna har normalt sett inte några svårigheter att skaffa rörelsekapital. Det kan ändå vara motiverat att mäta kassalikviditeten, som är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Vid ett värde på 100 procent täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar.
Kommunen har förbättrat sin kassalikviditet väsentligt sedan 2014 men tappat jämfört med 2015. Som regulator avseende likviditeten har kommunen och de kommunägda 
bolagen ett gemensamt koncernkonto, 
till vilken kopplats en checkräkningskredit.
I de kortfristiga skulderna ingår poster som endast delvis blir föremål för utbetalning inom den närmaste tiden. Det gäller t ex semesterlöneskulden på +47,8 mnkr.
För koncernen påverkades rörelsekapitalet och kassalikviditeten starkt år 2015 av försäljningen av aktier i VärmdöBostäder AB. Under 2016 har denna likviditet använts för att lösa koncernexterna lån.

Some descriptionFinansiella nettotillgångar
Likviditeten bör ses ihop med skuldsidan. Exempelvis innebär en förbättrad likviditet i kombination med sänkt skuldsättning att kommunens finansiella handlingskraft stärks. Ett mått som beskriver detta förhållande är finansiella nettotillgångar (=skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder).
Vid årsskiftet översteg skulderna omsättnings- och finansiella anläggningstillgångar med knappt 1,8 miljarder kronor. Det är en avspegling av att stora delar av kommunens investeringar under lång tid lånefinansierats. I jämförelse med många andra kommuner är Värmdös finansiella nettotillgångar synnerligen låga.

Ränterisker
Kommunens låneskuld till kreditinstitut, +884,7 mnkr, innebär en markant minskning under 2016. Detta har åstadkommits med hjälp av omläggning av lån till Kivab med +694 mnkr. Kommuninvest dominerar som extern kreditgivare med +700 mnkr.  
Koncernens låneskuld uppgick vid årsskiftet till +1 442,2 mnkr.
Snitträntan för kommunens lån under 2016 har varit 1,75 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2015. Marknadsräntorna har legat lågt under hela 2016 och Riksbankens reporänta sänktes under året från -0,35 procent till -0,50 procent. Räntekostnaderna på kommunens långfristiga lån uppgick till 27,4 (27,1) mnkr. Koncernens totala räntekostnader uppgick till 28,4 (40,9) mnkr.
En ränteuppgång på en procent motsvarar på längre sikt en resultatpåverkan för kommunen på 15,8 mnkr. Emellertid binder kommunen räntan för en del av låneportföljen med hjälp av ränteswapar i syfte att begränsa riskerna. Vid årsskiftet var 750 mnkr räntesäkrade på detta sätt, därmed begränsas effekten av en räntehöjning avsevärt under något år. Samtidigt innebär ränteswaparna en viss merkostnad jämfört med helt rörliga lån under en lågränteperiod.

Some descriptionBorgensåtaganden
Kommunens borgensåtaganden avser 
till allra största delen dotterbolaget 
VärmdöBostäder AB. Genom borgen 
begränsas upplåningskostnaderna genom att dyrare upplåning mot pantbrev undviks.
Kommunens samlade borgens-åtaganden ligger på en lägre nivå jämfört med föregående år, främst förklarat av den markanta minskningen gällande Värmdö Bostäder AB.  
VärmdöBostäder AB uppvisar en stabil ekonomisk utveckling och därvidlag är kommunens ekonomiska risk på kort sikt måttlig. Bolaget betalar en särskild borgensavgift till kommunen i relation till kommunens borgensåtaganden.
Kommunens övriga åtaganden avser till övervägande del borgen till föreningar och föreningsägda bolag. Åtaganden avser Ekvallen Värmdö AB, Gestio Ingarö AB, Möja idrottsförening, Gustavsbergs Tennisklubb samt Gustavsbergs Ryttarsällskap AB. Kommunens resterande förlust-ansvar för statliga bostadslån avseende småhus är numera marginellt.
Kommunen ingick 2010 en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som är medlemmar har ingått likalydande borgensförbindelser. För 2016 överstiger dock kommunens andel av Kommuninvests totala tillgångar andelen av de totala förpliktelserna, därför ses den finansiella effekten av den solidariska borgen som 0.

Some descriptionPensionsåtagande inklusive 
särskild löneskatt
Kommunens sammanlagda pensions-
åtagande avseende avtalspension uppgick vid årsskiftet till +820,3 mnkr. Det innebär en marginell minskning jämfört med föregående år. Utbetalningarna av pensioner uppgick år 2016 till +31,9 mnkr inklusive löneskatt.
Pensionsåtagandet för tiden före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Det uppgick 2016 till +533,8 mnkr, därmed ligger 65,1 procent av kommunens pensionsåtaganden utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen minskar numera från år till år.
Sedan 1998 belastar kostnaderna för pensioner kommunens resultat det år pensionerna faktiskt intjänas. Nuvarande avtal innehåller dels en avgiftsbestämd, individuell del, som utbetalas årligen och vars placering arbetstagaren själv råder över, dels en förmånsbestämd del för inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp. Sistnämnda åtagande ackumuleras successivt som en avsättning i kommunens balansräkning och ”återlånas” i kommunens verksamhet. Kostnaderna för den förmånsbestämda pensionen stiger relativt snabbt och avsättningen uppgår nu totalt till 233,1 mnkr.
Ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal gäller från 2014. Detta avtal gäller dock bara arbetstagare som är födda från och med 1986, vilket innebär att det kommer att ha begränsad omfattning och betydelse de närmaste åren.

Some description

Some description

Budgetföljsamhet, 
prognossäkerhet
Resultatet på 157,2 mnkr är 120,2 mnkr bättre än budgeterade 37,0 mnkr. Nämndernas budgetöverskott uppgår till +37,6 (-5,7) mnkr vilket motsvarar 1,8 procent av nettobudgetomslutningen. Även finansförvaltningen gör ett bättre resultat än föregående år. Nämndernas budgetföljsamhet visar stor spridning. Mera om detta finns att läsa i avsnittet Nämndernas och bolagens utfall.
Årets utfall blev bättre än förväntat och avvek mot prognosen per 30 september med 1 procent. Bland nämnderna är det framför allt Utbildningsnämnden som förbättrat sitt resultat sedan Budgetuppföljningsprognos (BUP) 3 
medan Socialnämnden och  Vård- och Omsorgsnämnden visade viss försämring under slutet av året.
En god prognossäkerhet ger förutsättningar för att kunna göra 
relevanta korrigeringar i ekonomin. Det är naturligtvis särskilt viktigt när marginalerna är små.

Some descriptionKänslighetsanalys
Värmdö kommun påverkas av en mängd olika ekonomiska händelser, en del av dessa ligger utanför kommunens kontroll. Känslighets
analysen visar hur olika förändringar påverkar kommunens kostnader och intäkter.
Tabellen indikerar att förutsättningarna för kommunens ekonomi snabbt kan förändras, att små förändringar kan innebära stora belopp. Tabellen illustrerar ganska väl kommunens behov av att ha en finansiell beredskap för oförutsedda händelser.