Omvärldsanalys

Omvärldsanalysen speglar yttre omständigheter som påverkar Värmdö kommuns utveckling. Av-snittet behandlar bland annat samhällsekonomin, kommunernas ekonomi, befolkningsutvecklingen samt arbetsmarknad och infrastruktur. *

Sveriges ekonomi på väg mot högkonjunktur

Some description

Internationellt har det varit en relativt svag ekonomisk utveckling under 2016. Flera euroländer har ännu inte återhämtat sig från finanskrisen och för exempelvis Tyskland och Storbritannien beräknas BNP nästa år bli lägre än 2016. Det är dock troligt att den globala konjunkturen kommer att förstärkas den närmaste tiden. USA beräknas ha en ökande BNP redan nästa år och man har påbörjat en serie höjningar av styrräntan.
Sveriges ekonomi har kommit upp ur lågkonjunkturen och planenligt nått konjunkturell balans under 2016, ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur råder. Svensk export avslutade året starkt men året präglades av den måttliga tillväxttakten i omvärlden. Det var istället inhemsk efterfrågan som höll ekonomin uppe. Stora investeringar och ökad offentlig konsumtion, bland annat med hjälp av de växande pensionsinkomsterna, är två faktorer som driver på de höga tillväxttalen. Sysselsättningen ökar därför och arbetslösheten pressas ned mot 6,5 procent under 2017 som beräknas bli ett år i högkonjunktur. Motverkande krafter är omfattande invandring, snabb befolkningsutveckling och fortsatt blygsam löneutveckling. Bristen på utbildad arbetskraft, speciellt i den offentliga tjänstesektorn, är en bromsande faktor. Två av tre offentliga arbetsgivare har problem med att rekrytera personal med rätt kompetens.
Åren efter 2017 präglas av en mer måttlig ekonomisk utveckling med betydligt långsammare tillväxt i skatteunderlaget än de senaste åren. Stigande räntor från 2018 beräknas bidra till avmattningen 2018-2020 som visar svagare utvecklingstal än vad som synts sedan 2010. Avtagande ökning av sociala ersättningar tillsammans med att arbetsmarknaden når balans på en lägre sysselsättningsnivå än tidigare beräknat gör inte bilden ljusare för skatteunderlaget. Dessutom tunnas skatteintäktsökningen på sikt ut av ett ökat antal nya invånare med lägre arbetskraftsdeltagande. På statlig nivå ser läget mer positivt ut, främst på grund av sjunkande sjuktal och en beräknad nedgång i antalet asylsökande. Trots det menar Konjunkturinstitutet att ofinansierade reformer inte ryms i nästa budget.

Some description

Gapet mellan framtida intäkter och kostnader

De ökande kraven på verksamheten och den minskande tillväxttakten som nämns ovan kommer att skapa utmaningar i form av gap mellan kommunsektorns kostnader och intäkter. 2018-2020 visar SKL:s framskrivning på en årlig ökning av realt skatteunderlag med 0,5 till 1,0 procent medan de demografiska kraven ökar med 1,5 procent. Utmaningen för kommunerna kommer att ligga i att effektivisera hanteringen av de demografiska kraven för att undvika att behöva höja skatten.
Kostnadsökningarna beror på förändrad demografi innefattande ett ökat antal asylsökande som leder till ett ökat tryck på såväl skolan som integrationsarbetet. Utmaningarna i flyktingmottagandet behandlas separat nedan. De demografiska förändringarna består också av stora åldersförändringar där fler äldre innebär stigande kostnader i äldreomsorgen och fler barn i grundskolan driver upp utbildningskostnaderna. Även befolkningen i arbetsför ålder ökar, dock om än i lägre takt än andra 
åldersgrupper. Skillnader i förutsättningar mellan enskilda kommuner kan dock vara betydande. Investeringar och reinvesteringar fortsätter att öka, åtminstone fram till och med 2018. Pensionskostnaderna i kommunerna är fortsatt ökande, främst 2019 och 2020.

Statsbidrag och kommunal-
ekonomisk utjämning

Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge alla Sveriges kommuner förutsättningar att, trots stora olikheter i demografiska, geografiska och socioekonomiska förutsättningar, kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service. Systemets viktigaste komponenter är inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen.
Värmdö fick 2016 11,7 (16,9) mnkr i inkomstutjämningsbidrag. Kommunens egen skattekraft har förstärkts och ligger numera på 115 (114) procent av rikets medelskattekraft, vilket förklarar minskningen av bidraget jämfört med föregående år. Värmdö kommun är bidragstagare även i kostnadsutjämningen och erhöll 2016 108,1 (99,8) mnkr. Den särskilda LSS-utjämningen innebar för Värmdö en kostnad på 41,3 (46,4) mnkr.
Ett nytt statsbidrag infördes 
under 2016 som syftar att stimulera ett ökat bostadsbyggande och minska den allmänna bostadsbristen. Totalt uppgick den s k byggbonusen till 1,84 miljarder kronor 2016. Fördelningen av bidraget utgår från antalet påbörjade bostäder under en 12-månadersperiod. Värmdö uppfyllde kraven att få ansöka och erhöll knappt 8 mnkr. Bidraget kommer även att delas ut under 2017. Kommunen bedöms kunna erhålla bidrag även nästa år.
Under 2016 har staten beslutat om tillskott till kommuner och landsting från och med 2017 med 10 miljarder årligen (de s k välfärdsmiljarderna). Bidraget fördelas dels utifrån invånarantal dels utifrån flyktingmottagande. Under 2017 kommer Värmdö att få ca 14 mnkr i bidrag.
Samtidigt sänker staten kraftigt bidraget till kommunerna som gäller ersättning för kostnader för ensamkommande barn och unga. Efter invändningar från kommunsektorn har ikraftträdandet senarelagts ett halvår till den 1 juli 2017.

Ökat mottagande av 
nyanlända och en svår bostadssituation

Under 2016 ansökte 29 000 (164 000) personer om asyl i Sverige. Liksom tidigare år kommer de flesta asylsökande från Syrien och Afghanistan. 2 200 (35 000) av de asylsökande var ensamkommandebarn.
Införandet av gränskontroller och tidsbegränsade uppehållstillstånd har bidragit till att betydligt färre personer sökte asyl i Sverige under 2016 än 2015. Enligt Migrationsverkets 
prognoser kommer antalet asylsökande vara fortsatt lågt under 2017. För kommunernas del har de omfattande flyktingströmmarna under hösten 2015 emellertid inte börjat märkas förrän under hösten 2016 när de asylsökande började få beslut om 
uppehållstillstånd.
Den 1 mars 2016 trädde bosättningslagen i kraft. Lagen innebär att kommunen är skyldig att hitta en bostad åt en person som beviljats uppehållstillstånd och som anvisas till kommunen. För Värmdö kommun har bosättningslagen medfört att kommunens mottagande har ökat markant. En konsekvens av det är att Värmdö kommun under 2016 har haft ett akut och omfattande behov av att hyra och uppföra bostäder. Svårigheten med att lösa boendefrågan för de nyanlända som anvisas till kommunen väntas bestå under 2017.
Värmdö kommuns ökade mottagande under 2016 och 2017 har också inneburit att nya arbetstillfällen har skapats, framförallt för tidigare nyanlända som har anställts som språkstöd för de nyanlända som nu tas emot i kommunen.
Under 2016 tog Värmdö kommun emot 9 (141) ensamkommande barn. Även i arbetet med de ensamkommande barnen är boendefrågan en utmaning. Svårigheten med att hitta boendeplatser gäller alla former av boenden för ensamkommande barn, inte minst i samband med att tillhandahålla boende för dem som behöver träna på att bo på egen hand. En 
effekt av bristen på boendeplatser är att dygnsavgiften för en boendeplats har ökat. Från och med 1 juli 2017 gäller, som tidigare nämnts, nya regler för statliga ersättningar avseende ensamkommande barn, som i hög grad påverkar kommunens möjlighet att få kostnadstäckning för boendekostnader
I början av 2017 beräknas fortfarande omkring 60 miljoner människor vara på flykt i världen, och det råder stor politisk osäkerhet gällande hur flyktingsituationen ska utvecklas. Bland osäkerhetsfaktorerna finns t.ex. det politiska läget i Turkiet, effekterna av Storbritanniens utträde ur EU, utgången av valet i Frankrike i maj 2017, diskussionen om en förändrad flyktingpolitik inom EU och USA:s framtida migrationspolitik.

Värmdö kommun fick sin 42 000:de invånare

Värmdö kommuns befolkning fortsätter att växa. Under 2016 fick kommunen 893 nya invånare och den sista december hade Värmdö 42 000 invånare. Det motsvarar en befolkningstillväxt på 2,2 procent.
Den stora befolkningstillväxten beror framförallt på en stor inflyttning från övriga landet, ett inrikes flyttningsöverskott om 521 personer. Det motsvarar nästan 60 procent av den totala ökningen. Resterande 
ökning kommer av födelseöverskott; +213 personer, och invandringsöverskott; +159 personer. Under 2016 föddes något fler barn än under 2015, samtidigt var inflyttningen betydligt större medan utflyttningen var lägre. Tillväxten är och kommer vara störst i Gustavsberg beroende på det höga bostadsbyggandet i området.
Värmdös invånare består av något fler män (50,6 procent) än kvinnor, ett förhållande som varit konstant de senaste åren. I riket har kvinnorna 
historiskt utgjort en något större 
andel av den totala befolkningen, 
vilket ändrades föregående år då männen för första gången var något 
fler. Förklaringen till detta är att mäns medellivslängd har ökat snabbare än kvinnornas.
Andelen invånare i åldern 65 år och äldre har ökat i Värmdö, liksom i riket, de senaste åren och utgör nu 16,5 procent av befolkningen. Trenden innebär att Värmdö kommuns demografi tenderar att allt mer överensstämma med övriga länets och rikets sammansättning, även om kommunen fortsatt har en något högre andel barn och unga under 18 år; ca 26 procent.
I Stockholms län ökade befolkningen med cirka 1,7 procent. Det är en något högre tillväxt än de senaste åren. Ökningen beror till viss del på fler födda barn men framförallt på ett betydligt högre flyttningsöverskott, både inrikes och utrikes. Befolkningen i hela riket ökade under 2016 med 1,46 procent, vilket är den största folkökningen sedan 1861. Sveriges befolkning ökar av två anledningar. Det föds fler barn än det dör personer vilket betyder att landet hade en naturlig folkökning på 26 443 personer. Den främsta förklaringen till den stora folkökningen är dock att antalet som invandrat varit fler än de som utvandrat vilket gör att Sverige hade ett invandringsöverskott på 117 127 personer.

Some description

Some description

Sysselsättningen ökar snabbare i Värmdö än i riket

Värmdö kommun har en fortsatt hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet. En sysselsättningsgrad på 85,1 procent placerar Värmdö bland topp fem av kommunerna i länet. Sysselsättningsgraden har ökat från föregående års redan höga andel förvärvsarbetande. Sysselsättningsgraden är 
något högre bland män än bland kvinnor. Det är en fördel att vara en del av landets största arbetsregion och samtidigt ha en mycket hög andel nyföretagande.
Värmdö kommuns invånare hör till de som är mest intresserade av att starta företag i landet. Under 2016 startades i genomsnitt åtta företag per 1 000 invånare i Värmdö, vilket placerar Värmdö bland de bästa kommunerna i landet. Genomsnittet för landets kommuner är 5,4 nystartade företag per 1000 invånare.
Många boende i Värmdö pendlar 
till arbeten i regionen. Knappt 13 300 pendlar från kommunen till arbeten i andra kommuner medan drygt 4 000 pendlar in från andra kommuner till ett arbete i Värmdö. Därtill kommer drygt 7 900 personer som både bor och arbetar i Värmdö kommun. Den största arbetsgivaren i Värmdö är kommunen som har cirka 3 500 anställda.
Arbetslösheten har sjunkit 2016, något mer i Värmdö än i riket. Under 2016 var arbetslösheten ca 3 procent, att jämföra med 6,5 procent i riket och knappt 4,5 procent i Stockholms län. Arbetslösheten är något lägre bland kvinnor än bland män i Värmdö kommun, liksom i övriga landet. Även arbetslösheten bland unga (16-24 år) har minskat kraftigt i Värmdö från 3,7 procent föregående år till 2,4 procent 2016.

Samhällsplanering och infrastruktur

I Gustavsberg fortsätter utbyggnaden av Porslinskvarteren. Totalt planeras cirka 1 700 lägenheter, varav cirka 400 hyresrätter. Utbyggnaden beräknas pågå fram till år 2022. Under 2016 färdigställdes totalt närmare 350 bostäder i området. För att underlätta den framtida omdaningen av centrumområdet har en lokaliseringsutredning för flytt av delar av idrottsverksamheterna i Gustavsberg inletts under året. Utredningen syftar till att översiktligt undersöka möjligheterna att förlägga delar av idrotten på en annan plats i Gustavsbergs närhet.
Även de andra större tätorterna Brunn och Hemmesta utvecklas. I de centrala delarna av Brunn antogs en detaljplan för 30 nya lägenheter samtidigt som seniorbostäderna i Vargbacken ska byggas inom kort. I 
Hemmesta pågår en detaljplane-
läggning för centrumområdet. Parallellt initierades även ett arbete med att ta fram en strukturplan för tätorten. Inom ramen för arbetet med struktur-
planen för Hemmesta ska medborgardialoger hållas.
Kommunens översiktsplan är från slutet av 2011. Planens aktualitet behöver prövas under mandatperioden. Detta arbete påbörjades under 2016 och har bestått av en analys av om de mål och rekommendationer som anges fortfarande är aktuella samt en beskrivning av vilka förändringar som skett genom till exempel ny lagstiftning. Kommunen har under året också deltagit aktivt i det regionala utvecklingsarbetet. Bland annat inom ramen för den regionala utvecklingsplanen. En ny plan för stockholmsregionens utveckling fram till 2050 har inletts och samråd ägde rum under 2016. För att regionalt kunna lyfta ostsektorns utmaningar och möjligheter inleddes ett samarbete med kommunerna i den östra delen av regionen. Samarbetet heter Stockholm Ost och består av kommunerna Värmdö, Nacka, Lidingö och Vaxholm. Arbetet med att utarbeta en ny länsplan har även påbörjats och kommunen har som ett första steg angett vilka regionala och lokala infrastrukturprojekt som är högst prioriterade för Värmdö.
För att säkerställa en bra kollektivtrafikförsörjning samverkar kommunen med aktörer som ansvarar för kollektivtrafik och infrastruktur inom flera regionala projekt.  Under året har trafikverket byggt kollektivtrafikkörfält genom trafikplats Insjön samt vid trafikplats Gustavsberg. Sex stycken hållplatser längs det kommunala vägnätet har tillgänglighetsanpassats och två stycken signalanläggningar har försetts med bussprioritering. Arbetet med ombyggnad av cirkulationerna i Mölnvik har påbörjats och beräknas fortsätta under 2017.
För att främja en ökad pendling med cykel och kollektivtrafik har särskilda satsningar gjorts på utbyggnad av gång- och cykelvägar samt infartsparkeringsplatser. En ny infartsparkering med 80 platser vid Näsuddsvägen i Brunn har anordnats. Kommunen har även tecknat avtal med markägarna om nyttjande av parkering vid Brunns skola och för fler platser vid Värmdö marknad. En infartsparkeringsplan för åren 2016-2030 antogs 2016. En fortsatt utbyggnad av gång- och cykelnätet enligt kommunens plan har fortsatt under året. Utbyggnaden har skett i Strömma, längs Eknäsvägen, Mört-viksvägen samt Gustavsbergs allé. Planeringsunderlag för fler sträckor har tagits fram och vidare har en 
cykelparkering iordningställts vid hållplats Ösbydalen.

* Siffror inom parentes avser föregående år, 2015