Omvärldsanalys

Omvärldsanalysen speglar yttre omständigheter som påverkar Värmdö kommuns utveckling. 
Av­snittet behandlar bland annat samhällsekonomin, kommunernas ekonomi, befolkningsutvecklingen samt arbetsmarknad och infrastruktur. *

Sverige i högkonjunktur 2017 och 2018
Den internationella ekonomiska utvecklingen har förbättrats måttligt under 2017, förstärkningen förväntas fortsätta vara måttlig även under 2018. Draghjälpen från utlandet kommer därmed inte att vara särskilt stark för Sveriges framtida ekonomiska tillväxt. Nettoexporten höll, tillsammans med minskad investeringstakt, tillbaka den svenska tillväxten under 2017. Sveriges kommuner och landsting (SKL) påminner om osäkerheten i internationella prognoser, då politiska kriser och/eller förändrade förväntningar på t.ex. tillväxten i USA eller återhämtningen i Euroområdet snabbt kan ändra spelplanen.

Some description

Sverige befann sig 2017 planenligt i en högkonjunktur även om BNP inte har vuxit i sådan omfattning som tidigare beräknats. Kulmen på denna högkonjunktur beräknar SKL att Sverige når under 2018. Trots att investeringstakten minskat utgör investeringarna den starkaste komponenten i landets tillväxt tillsammans med offentlig och privat konsumtion.De två viktigaste förutsättningarna i kommunernas skatteunderlag är antalet arbetade timmar och löne-summan för dessa. Båda har fortsatt att öka under 2017 och beräknas göra det även under 2018. Även landets arbetslöshet påverkar men beräknas inte kunna sjunka mycket lägre än 6,2 procent utan att arbetslösheten bland utrikes födda och personer som saknar utbildning minskar markant. Trots den arbetskraftsbrist som råder beräknas timlöneökningarna hålla sig under den nivå på 3,4 procent som anses förenlig med det svenska inflationsmålet på 2 procent. En utmaning för inflationsmålet är också den starkare svenska kronan vilken bidrar till en svag prisökningstakt vilket i sin tur gör att Riksbanken lär dröja med att höja styrräntan till hösten 2018.Åren efter 2018 ser SKL som svårprognosticerade men gör ett antagande om en relativt snabb återgång till ett neutralt konjunkturläge vilket för med sig en uppbromsning av skatteunderlagets utveckling. En bidragande orsak är att skatteintäktsökningen på sikt tunnas ut av ett ökat antal nya invånare med lägre arbetskraftsdeltagande eftersom de hittills haft en längre väg till arbete. 2019 beräknas skatteunderlaget öka långsammare än det gjort sedan år 2000. Sett till den prognosen är det uppenbart hur stor utmaning de ökade demografiska behoven, tillsammans med tillvaratagandet av den resurs de utrikes födda utgör, innebär för kommunerna.

Some description

Gapet mellan framtida intäkter och kostnader
De ökande kraven på verksamheten och den minskande tillväxttakten som nämnts tidigare kommer att skapa utmaningar i form av gap mellan kommunsektorns kostnader och intäkter.
2019-2021 visar SKL:s illustration ovan på en årlig ökning av realt skatteunderlag med 0,4 till 0,9 procent medan de demografiska kraven ökar med ungefär 1,5 procent. Den förestående utmaningen är den största under den senaste 50-årsperioden för kommunsektorn – hur ska hanteringen av de ökade demografiska kraven effektiviseras för att undvika eller minimera behovet av skattehöjningar? Hela den offentliga sektorn, stat, landsting och kommuner, kommer att behöva ta ett gemensamt ansvar med omfattande nytänkande om hur verksamheter ska utformas och utvecklas.Bakgrunden till de demografiska kraven utgörs främst av en ökning av personer 0-19 år och personer över 65 år som är större än ökningen av personer 20-64 år. Skillnaden blir än större med en framskrivning över en 10-årsperiod. Fler äldre innebär stigande drifts- och investeringskostnader i äldreomsorgen och fler barn driver upp motsvarande kostnader för förskola och utbildning. Att det är en förhållandevis betydligt mindre ökning av befolkningen i arbetsför ålder, 20-64 år, innebär problem i och med att det är denna ålderskategori som i hög grad bidrar till kommunernas skatteunderlag. Skillnaderna i förutsättningar mellan enskilda kommuner kan dock vara betydande. 
Ytterligare en påverkande faktor är flyktingmottagandet som förväntas minska kommande år men även fortsatt utgör en mycket viktig utmaning vilken beskrivs nedan.
Fortsatt svår bostadssituation för nyanlända
Under 2017 ansökte 25 666 (29 000) personer om asyl i Sverige. Liksom tidigare år kommer de flesta asylsökande från Syrien, 4 718 personer. Många kommer också från Irak och Eritrea. 1 336 (2 200) av de asylsökande var ensamkommande barn.
Färre personer har sökt asyl i Sverige under 2017 jämfört med 2016 och enligt Migrationsverkets prognoser kommer antalet asylsökande att vara fortsatt lågt under 2018. Handläggningstiderna hos Migrationsverket har emellertid varit – och är alltjämt - långa efter de omfattande flyktingströmmarna under hösten 2015. De personer som då sökte asyl i Sverige har därför först under 2016 och 2017 fått beslut om uppehållstillstånd, och anvisats till kommuner för bosättning. Från och med 2018 väntas antalet anvisade nyanlända minska. Den 1 mars 2016 trädde bosättningslagen i kraft, vilket medfört att Värmdös mottagande av nyanlända 2016 och 2017 kraftigt överstigit mottagandet under tidigare år, och lett till ett akut och omfattande behov av att hyra och uppföra bostäder för nyanlända. De omfattande svårigheterna med att tillgodose behovet av bostäder för de nyanlända som anvisas Värmdö kommun har kvarstått under hela 2017, och väntas fortsätta även under 2018.Under 2017 tog Värmdö kommun emot 26 ensamkommande barn och ungdomar. Även i arbetet med de ensamkommande barnen är boendefrågan en utmaning. Svårigheten med att hitta boendeplatser gäller alla former av boenden för ensamkommande barn, och inte minst att tillhandahålla boende för de som behöver träna på att bo på egen hand. En effekt av bristen på boendeplatser är att dygnsavgiften för en boendeplats har ökat.Om svårigheterna med att resa genom Europa kvarstår beräknar Migrationsverket att 19 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2018. Om det däremot blir lättare att resa genom Europa, och Tyskland och Nederländerna behåller en restriktiv asylpolitik kan antalet asylsökande i Sverige 2018 uppgå till 33 000 personer. Migrationsverkets planeringsantagande är 24 000 asylsökande under 2018. Faktorer som kan komma att påverka hur många människor som söker asyl i Sverige är bland annat hur överenskommelsen mellan EU och Turkiet utvecklas, om en överenskommelse mellan EU och Libyen kommer till stånd, fördelning av flyktingar mellan länder inom EU, samt hur länge Sveriges gränskontroller kvarstår. I dagsläget gäller beslutet om gränskontroller till och med 11 maj 2018, men beslutet kan komma att förlängas ytterligare.Samtidigt som flyktingmottagandet är en svår och kostsam utmaning utgör gruppen tillsammans med anhöriginvandringen en ökning av Sveriges andel invånare i arbetsför ålder. Utan dessa skulle andelen minska. Hur integrationen fungerar, t.ex. avseende regeringens satsningar på yrkesutbildning och extratjänster, kommer således att spela en stor roll för Sveriges potentiella arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet.
Statsbidrag - kommunalekonomisk utjämning
Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge alla Sveriges kommuner förutsättningar att, trots stora olikheter i demografiska, geografiska och socioekonomiska förutsättningar, kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service. Systemets viktigaste komponenter är inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen.
Värmdö fick 2017 13,2 (11,7) mnkr i inkomstutjämningsbidrag. Kommunens egen skattekraft har, i förhållande till  rikets skattekraft, försvagats något och ligger numera på 114,2 (114,3) procent av rikets medelskattekraft, vilket förklarar ökningen av bidraget jämfört med föregående år. Värmdö kommun är bidragstagare även i kostnadsutjämningen och erhöll 2017 97,8 (108,1) mnkr. Den särskilda LSS-utjämningen innebar för Värmdö en kostnad på 34,0 (41,3) mnkr.Boverket lämnade bidrag på cirka 1,8 miljarder under 2017 för ökat bostadsbyggande. Denna, tidigare kallad Byggbonus, resulterade för Värmdös del 2017 i 10,3 (8,0) mnkr. Kommande år minskar bidraget på riksnivå till 1,3 miljarder.Under 2016 beslutade staten om tillskott till kommuner och landsting från och med 2017 med 10 miljarder årligen, de så kallade Välfärdsmiljarderna. Bidraget fördelas dels utifrån invånarantal och dels utifrån flyktingmottagande. Under 2017 fick Värmdö 
knappt 15,4 mnkr i bidrag.Samtidigt sänkte staten kraftigt bidraget till kommunerna för täckande av kostnader för ensamkommande barn och unga. Efter invändningar från kommunsektorn senarelades ikraftträdandet ett halvår till den 1 juli 2017. Frågan behandlas närmare i Socialnämndens verksamhetsberättelse för 2017.

Some description

Befolkningen ökar

Värmdö kommun fortsätter att växa. Under 2017 fick Värmdö kommun 1 444 nya invånare och hade, per den sista december, 43 444 invånare. 
Detta motsvarar en befolkningsökning på cirka 3,2 procent, vilket kan jämföras med 2016 då Värmdös 
befolkning ökade med 893 personer. Tillväxten är störst i Gustavsberg, 
beroende på det höga bostads-
byggandet i framför allt Porslins-kvarteren.
Värmdös stora befolkningstillväxt beror på en stor nettoinflyttning; 1 061 personer flyttade under 2017 till Värmdö kommun från andra delar av Sverige. Detta utgör drygt 74 procent av den totala folkökningen för året. Resterande befolkningstillväxt kommer av invandring från utlandet, 193 personer, samt nyfödda, 189 personer. Andelen invånare som är 65 år och äldre har ökat i Värmdö, liksom i riket i övrigt, under de senaste åren. Detta innebär att Värmdö kommuns demografiska sammansättning tenderar att allt mer överensstämma med sammansättningen i länet och riket i övrigt, även om Värmdö fortsatt har en något högre andel barn och unga under 18 år.
Sysselsättningen ökar
Värmdö kommun har en fortsatt hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet. Sysselsättningsgraden i Värmdö har ökat något sedan 2016 och uppgår till 85,6 procent, vilket är bland de 
högsta i länet. Genomsnittet i Stockholms län uppgår till 80 procent.
Förklaringen till Värmdös höga sysselsättningsgrad finns i kommunens närhet till Sveriges största arbetsregion samt en hög andel nyföretagande. Många invånare pendlar från Värmdö till arbete i andra delar av regionen, cirka 13 700 personer. Drygt 4 200 personer pendlar in från andra kommuner till ett arbete i Värmdö. Därtill kommer cirka 8 000 personer som både bor och arbetar i Värmdö kommun. Värmdö kommun är den största arbetsgivaren i kommunen, med cirka 3 500 anställda. Nyföretagandet bland Värmdös invånare är bland de högsta i landet. Under 2017 startades 7,6 nya företag per 1 000 invånare, att jämföra med snittet för landet som är 5,2 företag.
Samhällsplanering och infrastruktur
Under året har kommunen aktualiserat översiktsplanen som antogs i slutet av 2011. Det innebär att en analys av dess aktualitet har gjorts och kommunfullmäktige har beslutat att planen kan anses vara aktuell. En revidering av översiktsplanen bedöms komma att behövas under nästa mandatperiod eftersom kommunen under året har påbörjat en analys av kommunens strategiska planering och dess påverkan på ekonomin. Den höga tillväxttakt som kommunen för närvarande har ställer höga krav på kommunen att anordna service i form av t.ex. nya förskolor och skolor. Samtidigt finns ett behov av att bygga ut infrastrukturen så att den klarar av det ökade befolkningstrycket. Detta kommer att påverka kommunens ekonomi och även ställa krav på samhällsplaneringen. Analyser av planeringsförutsättningar och kommunens möjligheter för att möta utvecklingen har därför gjorts. I arbetet under året har en serie seminarier genomförts för att belysa och diskutera frågorna. Arbetet syftar till att skapa en samsyn kring planeringsfrågor och genom en mer genomtänkt planering skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Arbetet kommer att fortgå under nästa år.
Den stora befolkningsökning som kommunen har haft under året beror till största del på utbyggnaden av Porslinskvarteren i Gustavsberg. Närmare 1900 bostäder kommer sammanlagt att byggas i området. Av dem är mer än hälften färdigställda. De flesta tillkommande bostäder i området är under produktion och hela området beräknas stå klart 2022. Över 400 lägenheter i området kommer att bli hyresrätter. Under 2017 startade också genomförandet av två andra bostadsområden i Gustavsberg, Strandvik och Ösby sjöpark. I och omkring Villa Strandvik ska ett 60-tal bostäder byggas och samtidigt ska kommunen rusta upp parken och delar av Gamla Skärgårdsvägen. Ösby sjöpark kommer att ge ett tillskott på 70 bostäder. Samtidigt har detaljplanearbetet i övriga delar av Gustavsberg fortsatt under året. Utöver de bostäder som byggs ut just nu planeras för mer än 2000 ytterligare bostäder i området. Under 2017 har kommunen även arbetat med att planlägga den framtida stadsparken i Gustavsberg och genomfört en markanvisning för Kvarnbergsterrassen.Även för de andra större tätorterna Brunn, Hemmesta och Stavsnäs finns utvecklingsplaner som kommunen har arbetat med under året.  I Brunns centrum finns en antagen detaljplan för drygt 100 lägenheter och i Vargbacken finns också en detaljplan som är under genomförande. Detaljplanen för ett nytt äldreboende, Pilhamn på Ingarö, vann laga kraft under 2017. I Hemmesta har detaljplaneläggning för bostäder och verksamheter i centrumområdet fortsatt. Detaljplanen sändes ut på samråd under våren. Parallellt har även två medborgardialoger angående Hemmestas fortsatta utveckling genomförts som en del av ett arbete som kallas vägval Hemmesta. Huvudfrågeställningen i arbetet med vägval Hemmesta är om Skärgårdsvägen även i fortsättningen ska vara den enda huvudförbindelsen eller om en parallell väg genom Storskogen ska anordnas. Inom 
ramen för arbetet har också natur- och 
kulturvärdesinventeringar genomförts och två arkitektkontor har arbetat fram två olika utvecklingsförslag. Under våren 2018 väntas beslut om hur kommunen ska gå vidare med arbetet. Trafikverket kommer tillsammans med kommunen att påbörja arbetet med en åtgärdsvalsstudie för väg 274 och väg 222 under 2018.Parallellt med att detaljplaneringen i centrumområdena pågår har även planläggning inför utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i kommunens prioriterade förändringsområden fortgått under året. Kommunen har också utrett en framtida prioritering av dessa områden som i ett senare skede kan ligga till grund för kommande översiktsplanearbete.Kommunen deltar aktivt i såväl Trafikverkets som Trafikförvaltningens planeringsarbete för framtida vägar och kommunikationer. Bland 
annat i det arbete som pågår med att föreslå och planlägga en framtida utformning av sträckan Mölnvik-
Ålstäket. Kommunen har byggt om cirkulationsplatserna vid Mölnvik och fortsatt utbyggnaden av gång- och cykelvägar i kommunen.Kommunen har deltagit aktivt i den regionala planeringen under året. Bland annat inom ramen för en ny regional utvecklingsplan som har ställts ut under året. Parallellt har även en Landsbygds- och skärgårdstrategi samt en Klimatfärdsplan 2050 tagits fram. En av de viktigaste regionala frågorna för kommunen är tillkomsten av Östlig förbindelse. Sverigeförhandlingens arbete med att tillsammans med berörda kommuner hitta en finansiering för en östlig förbindelse lades ner under året. Kommunen kommer fortsatt verka för att leden ska genomföras.

* Siffror inom parentes avser föregående år, 2016